Gå till innehåll

Avfall

Det händer jättemycket inom lagstiftningen gällande området avfall. Här nedan har vi listat de vanligaste typerna av avfall som vi hanterar.

Hushållsavfall uppkommer som en direkt följd av att människor befinner sig på platsen. Det uppkommer självklart i ett vanligt hushåll men även vid verksamheter. Det kan exempelvis vara avfall från personalmatsalar eller toaletter. Även slam och städavfall från fastighetsskötsel räknas som hushållsavfall.

Avfall med producentansvar är de förpackningar som producenten ansvarar för att samla in. Till exempel pappersförpackningar, glasflaskor och konservburkar. Kommunens återvinningsstationer är avsedda för de produkter som inte ska slängas i den vanliga soptunnan. Företagare i Gällivare får inte använda återvinningsstationerna i samhället utan måste åka till Kavaheden med sina förpackningar.

Fett som uppkommer i både privata hushåll och vid verksamheter ska inte hällas i avloppet. När fett från till exempel matlagning och bakning kommer ut i avloppsledningarna stelnar det och fastnar i rören. Det kan leda till stopp i avloppsledningarna och det kan bildas svavelväte som stinker och orsakar frätskador på ledningarna.

Farligt avfall uppkommer både i privata hushåll och i verksamheter. Farligt avfall kan innehålla ämnen som till exempel är giftiga, cancerframkallande, miljö- eller brandfarliga. Exempel på farligt avfall är förbrukade oljefilter, rester från rengöringsmedel, slam från oljeavskiljare med mera. Farligt avfall från privata hushåll kan lämnas på miljöstationerna som inte får användas av företagare. Dessa måste anlita en godkänd transportör/mottagare för det farliga avfallet.

Verksamhetsavfall uppkommer i verksamheter. Det består av verksamheters grovavfall, till exempel gipsrester, träbitar med mera. Detta lämnas till en godkänd transportör/mottagare. Kommunen är inte skyldig att ta emot verksamhetsavfall, men gör det ändå på Kavaheden.

Schaktmassor kan uppkomma vid grävarbeten i samband med byggnationer. Många vill återanvända schaktmassor för att till exempel jämna till vägar eller fylla upp marken. Återvinning av schaktmassor är i grunden positivt eftersom man genom att återvinna massor bevarar ändliga resurser då avfallsmängden till deponi kan minska precis som antalet transporter. Återvinningen får dock inte ske på ett sådant sätt att föroreningsbelastningen på den nya platsen ökar eller bidrar till att området ser skräpigt ut.

För att få återvinna massor ska man kunna visa att massorna verkligen behövs till vid exempelvis vägbygge, anläggning av bullervall eller utfyllnad inför en byggnation. Det ska alltså finnas ett tydligt syfte med anläggningen och åtgärden ska vara avgränsad i tid. Vidare får massorna inte innehålla material som till exempel metall, asfalt, plast, gummi, betong eller liknande som ger ett skräpigt intryck och som inte tillför konstruktionen något. Mer massor än vad som behövs får inte användas och materialet ska vara tekniskt jämförbart med traditionella material.

Massornas egenskaper ska vara lämpliga för konstruktionen som ska göras. Det är den som vill använda schaktmassorna som har ansvaret och som behöver visa hur massorna ska hanteras, vilka risker det kan innebära och hur syftet med anläggningen uppnås. Användning av schaktmassor eller annat avfall för anläggningsändamål är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Ibland behövs en anmälan eller ett tillstånd enligt miljöbalken.

Avgörande är risken för förorening av mark och vatten. Detta bedöms utifrån massornas egenskaper och platsens lämplighet. Massornas föroreningsinnehåll, risken för läckage av föroreningarna samt risk för grumling med mera ska bedömas. Sammanfattningsvis gäller alltså att:

Om föroreningsrisken bedöms som liten ska en anmälan lämnas till Miljö- och hälsoskydd.
Om föroreningsrisken bedöms som något större ska man söka tillstånd hos Länsstyrelsen.
Om det inte finns någon föroreningsrisk krävs ingen anmälan men det kan ändå behövas marklov, strandskyddsdispens och/eller samråd med Länsstyrelsen angående förändring av naturmiljön.

Hämtning av hushållsavfall i Gällivare kommun sköts av samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen. Till hushållsavfall räknas de sopor som slängs i gröna tunnan, miljöfarligt avfall från hushåll som slängs i miljöstationerna samt slam och fett från slam- och fettavskiljare. Enligt gällande regler om avfall (de finns främst i miljöbalkens 15 kapitel, avfallsförordningen och Gällivare kommuns renhållningsordning) ska allt hushållsavfall lämnas till kommunen om inte kommunen anger annat. I Gällivare kommuns renhållningsordning står i vilka delar av kommunen som kommunen ska ordna med sophämtning. Inom dessa områden är alla skyldiga att ha hämtning av hushållsavfall om inte särskilda skäl för dispens finns. Dispens kan ges av miljö-, bygg- och räddningsnämnden. Har du fått dispens är du skyldig att anmäla eventuella ändringar, till exempel ägarbyte eller ökad användning av fastighet, till miljö-, bygg- och räddningsnämnden. Dispenser är personliga.

I de fall en fastighetsägare komposterar sitt matavfall ska denne anmäla det till miljö-, bygg- och räddningsnämnden. För kompostering krävs att du ordnar med ett kärl som är anpassat för det. Om det blir mindre avfall än normalt vid komposteringen kan fastighetsägaren ansöka om ett längre hämtningsintervall än normalt och det görs också hos miljö-, bygg- och räddningsnämnden.

Från företag uppkommer oftast lite hushållsavfall, jämfört med annat avfall. Företag är skyldiga att liksom alla hushåll i kommunen lämna sitt hushållsavfall till den entreprenör som kommunen anlitar för hämtning av hushållssopor. Hushållssoporna på ett företag kommer oftast från lunchrum, omklädningsrum och toaletter.

Övrigt avfall som uppkommer vid verksamheten måste företagen själv köra till godkänd mottagare eller anlita transportör som har tillstånd att köra det till godkänd mottagare (någon som får ta emot avfall/farligt avfall). Exempel på övrigt avfall är:

  • brännbart avfall.
  • grovavfall.
  • deponerbart avfall.
  • farligt avfall (se mer under farligt avfall vid företag).
  • Avfall som omfattas av producentansvar, till exempel pappersförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar. Företagare i Gällivare får inte använda återvinningsstationerna i samhället utan måste åka till Kavaheden med sina förpackningar.

I de flesta företag som sysslar med miljöfarlig verksamhet uppkommer farligt avfall. Exempelvis kemikalierester, spillolja, oljefilter, slam från oljeavskiljare med mera. Några saker är särskilt viktigt att tänka på:

  • Företagare får inte lämna sitt farliga avfall till kommunens miljöstationer i samhället eller på Kavaheden (förutom lysrör och batterier som omfattas av producentansvar och som kan lämnas på Kavaheden). Företagarnas farliga avfall ska inte jämföras med hushållsavfall.
  • Du är skyldig att föra anteckningar om vilka mängder som årligen uppkommer och var de lämnas. Du ska kunna styrka dessa med till exempel kvitton. Anteckningarna ska föras i kronologisk ordning och sparas i minst tre år. Den som transporterar avfallet ska även rapportera in uppgifter om avfallet till naturvårdsverket.
  • Farligt avfall ska förvaras så obehöriga inte kommer åt det och vara uppmärkt. Flytande farligt avfall ska förvaras invallat. Du ska inte blanda olika typer av farligt avfall och inte blanda det med vanligt avfall.
  • Du måste lämna avfallet till någon som har tillstånd att ta emot det. Du ansvarar för att kontrollera det.
  • När du lämnar ifrån dig farligt avfall till någon annan som ska transportera det krävs att ett transportdokument upprättas.
  • För att yrkesmässigt transportera avfall krävs oftast tillstånd. Kör man på ett kalenderår mindre än 100 kilo eller 100 liter farligt avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet räcker däremot anmälan till Länsstyrelsen.

Blanketter

Sidinformation

Senast uppdaterad:
2023-06-21
Publicerad:
2023-04-24