Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot olyckor. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats.

Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador.
Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att kunna utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten.

I Gällivare kommun finns sju farliga verksamheter:

• LKAB Malmberget
  
• Boliden Mineral AB Aitik
  
• Orica AB Kavaheden
  
• Forcit AB Aitik
  
• Vattenfall AB, Suorva
  
• Vattenfall AB, Satis
  
• Lapland Airport

Vad omfattar bestämmelserna?

Vid de anläggningar som omfattas krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador.

Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att kunna utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten.

Som underlag till beredskapen ska en analys av riskerna för olyckor som kan orsaka allvarliga skador utföras av verksamhetsutövaren. Bestämmelserna om beredskap och analys av riskerna med mera finns i 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor.

I lagen och förordningen om skydd mot olyckor finns även vissa följdbestämmelser om varning samt underrättelse och information till vissa myndigheter vid olycka eller överhängande fara för olycka.

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Länk till annan webbplats.

Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Länk till annan webbplats.

MSBFS 2014:2 allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet Länk till annan webbplats.

För att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet. Sevesodirektivet har sin grund i ett par allvarliga kemikalieolyckor, varav den ena inträffade i staden Seveso i Italien, under 1970-talet.

I Sverige är direktivet infört genom Sevesolagstiftningen (lagen, förordningen och föreskrifterna om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor), samt lagen och förordningen om skydd mot olyckor, miljöbalken och plan- och bygglagen. Tillsyn över efterlevnaden bedrivs av länsstyrelserna.

Vissa typer av verksamheter får inte bedrivas utan tillstånd enligt miljöbalken. Syftet med tillståndsplikten är att prövningsmyndigheten ska få möjlighet att styra och även kunna förhindra vissa verksamheter som kan leda till skador på hälsa eller miljö. Hela prövningsförfarandet utmynnar antingen i att en ansökan avslås eller i ett tillstånd som har rättsverkan.

Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet sker antingen vid mark- och miljödomstol, så kallat ansökningsmål eller vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegation. MSB är part i dessa mål och ärenden. Detta innebär att myndigheten har rätt att föra talan och kan därmed framföra yrkanden och överklaga domar och beslut.

En del avfallsanläggningar för utvinningsavfall definieras som riskanläggningar enligt förordningen om utvinningsavfall. För dessa riskanläggningar finns särskilda bestämmelser om bland annat säkerhetsledningssystem, intern plan för räddningsinsatser, kommunens plan för räddningsinsatser med mera.