Kommunens säkerhetsarbete
Gällivare kommun arbetar för att kommunen skall vara trygg och säker att bo och verka i. Detta sker genom att skapa en god förmåga att förebygga och hantera kriser. En god planering och beredskap ska i första hand förhindra och i andra hand minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö vid oönskade händelser.
Varför arbetar kommunen med säkerhet?
Vårt samhälle blir allt mer komplicerat och den snabba utvecklingen gör samhället alltmer sårbart. Känsligheten för störningar ökar, vilket innebär att framtidens hot blir mer komplexa och svårförutsedda.
Infrastruktursystem såsom IT, telefoni, värme och el är beroende av varandra för att kunna fungera. Befarade klimatförändringar kan medföra ökade risker för översvämningar, häftiga snöstormar, ras och skred med åtföljande påverkan på vägar, järnvägar och övriga infrastruktursystem.
Detta ställer krav på att kommunen och dess bolag har konkreta och väl inövade planer för hur händelser som kan utvecklas till kriser ska hanteras.
Hur förebereder vi oss?
Vi vill att kommunen och dess personal och kommuninnevånare ska vara förberedda om en större olycka skulle inträffa. Det gör vi genom ett planerat säkerhetsarbete och rådgivning till medborgare. Strävan är också att, i ännu högre grad, föra in ett olycksförebyggande tänkande och rutiner i den ordinarie verksamheten.
Kommunens krisledningsorganisation
Krisledningsnämnd
I Gällivare kommun är kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) krisledningsnämnd. Nämnden har befogenheter att, vid extraordinära händelser när det finns behov av att samordna beslutsprocesser, överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Det är nämndens ordförande, eller vid dennes förhinder vice ordförande, som bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Fullmäktige får besluta när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra.
Krisledningsgrupp
Krisledningsnämnden är tillsammans med den centrala krisledningsgruppen kommunens krisledningsgrupp vid en extraordinär händelse i kommunen.
Civilt försvar
Det civila försvaret bildar tillsammans med det militära försvaret totalförsvaret. Totalförsvaret omfattar all samhällsverksamhet som ska bedrivas i krig och bygger på samarbete och samverkan mellan Försvarsmakten och ett stort antal civila myndigheter, kommuner, organisationer och företag.
I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att höja samhällets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är inte en organisation, utan en verksamhet som via många aktörer kompletterar det fredstida samhällets förmåga.
Planeringen av det civila försvaret samordnas med annan planering för att skapa beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred. På detta sätt uppnås en helhetssyn på olika hot och risker i det moderna samhället.
POSOM
POSOM är en förkortning för Psykiskt och socialt omhändertagande. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid stora olyckor och katastrofer är att ge stöd i den aktuella situationen och att förebygga psykisk ohälsa på sikt.
Inom Gällivare kommun finns en grupp med representanter från:
- Socialtjänst
- Skola
- Primärvård
- Räddningstjänst
- Svenska kyrkan
- Polisen
Gruppen kallas ut via räddningstjänsten och har till uppgift att organisera stöd till drabbade personer både på kort och lång sikt vid en särskild händelse, där omfattningen dvs. antal drabbade människor eller händelsens karaktär, drabbar många människor på ett sådant sätt att organiserade stödinsatser bedöms behövliga.
Avgränsning
När enskilda människor eller familjer drabbas av sorg eller mänskliga förluster, finns i dag stödformer hos bland annat sjukvård, socialtjänst och hos kyrkan.
Det viktigaste stödet kan drabbade personer ofta få i och genom sitt vanliga sociala nätverk.
När en olycka eller ett plötsligt dödsfall inträffar, erbjuds stödet oftast på den enhet där anhöriga först kommer i kontakt med sjukvården, på akutmottagningen eller genom distriktsläkare om dödsfallet inträffat i hemmet.
I samband med en allvarlig händelse på en arbetsplats, är det arbetsgivaren som har ansvaret att planera för och organisera krishantering. Varje arbetsplats ska ha en plan för särskilda händelser finnas, där ansvarsfördelning och organisation vid en kris är tydligt. Här har ofta företagshälsovården en aktiv roll.
Tips och råd
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 2024-11-13
- Publicerad:
- 2023-02-07