Gå till innehåll

Enskilt avlopp

Här hittar du information kring enskilt avlopp, även kallat små avlopp

Du kan ha ett enskilt avlopp ifall du inte kan ansluta till kommunalt vatten och avlopp. Om du vill installera ett enskilt avlopp eller göra förändringar i en befintlig avloppsanläggning måste du söka tillstånd eller göra en anmälan hos miljöavdelningen. Det finns olika typer av enskilda avlopp, exempel på några vanliga tekniker finns längre ner på hemsidan.

Kom ihåg att det alltid är du som fastighetsägare som ansvarar för driften och skötseln av anläggningen. Miljöavdelningen utför även tillsyn av enskilda avlopp för att kontrollera om de uppfyller dagens miljökrav

Det finns många varianter av enskilda avlopp. De allra flesta består av en slamavskiljare och någon form av efterföljande rening. Om en vattentoalett (WC) är ansluten till anläggningen måste det finnas både slamavskiljning och efterföljande rening.

Slamavskiljning

Slamavskiljaren är oftast i betong eller plast. Här samlas slam som en tankbil kommer och tömmer minst en gång per år. I Gällivare kommun sköts slamtömningen av en entreprenör.

Avståndet mellan slambilens uppställningsplats och placering av slamavskiljaren bör ej överstiga 10 meter. Vid långa avstånd kan man installera en sugledning för att undvika extra slangdragning eller att behöva ändra placering av slamavskiljaren.

I vissa fall kan du söka dispens från årlig slamtömning. Det innebär att anläggningen i stället töms vartannat eller vart tredje år.

Efterföljande rening

Vattnet i ett enskilt avlopp kan renas på olika sätt. De vanligaste sätten att rena vattnet är genom

  • infiltration
  • markbädd
  • minireningsverk och kompakta lösningar
  • uppsamling i sluten tank.

För att en infiltration och en markbädd ska rena avloppsvattnet tillräckligt behöver det vara minst en meter mellan spridarlager och högsta grundvattennivån under hela året. Det kan vara bra att sätta ner ett grundvattenrör vid sidan om bädden för att kontrollera detta. Ibland behöver avloppsvattnet pumpas ut i bädden.

Infiltrationsanläggning

I en infiltrationsanläggning renas vattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. En förutsättning för att en infiltration ska fungera är att marken är tillräckligt genomsläpplig, till exempel att den består av morän som inte är för lerig.

En infiltrationsanläggning innehåller delar som slamavskiljare, fördelningsbrunn, spridarledningar i grusbädd under marken och luftningsrör som sticker upp ovan mark. Vanligen krävs 30 kvadratmeter för ett hushåll.

Det finns också infiltrationer med moduler. De ska alltid anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Reningen och funktionen liknar den i en traditionell infiltration.

Markbädd

I en markbädd renas vattnet i en grus- och sandbädd. En markbädd används när marken är för lerig för att en infiltration ska fungera. Markbädden har ett uppsamlingsrör i botten som går till en uppsamlingsbrunn och vidare till ett dike, ett täckdike eller någon annan utsläppspunkt. Det finns även luftning på uppsamlingsrören. Vanligen krävs 25 kvadratmeter för ett hushåll.

Ibland behöver en markbädd kompletteras med en kalkfilterbrunn eller kemisk fällning i slamavskiljaren. En del väljer att sortera bort urin för att sedan sprida det under växtsäsongen.

Det finns också markbäddar med moduler. De ska alltid anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Reningen och funktionen liknar den i en traditionell markbädd.

Minireningsverk och kompakta lösningar

Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se olika ut. Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening. Ibland ställs det krav på extra rening efter minireningsverket, till exempel genom en uv-brunn, ett singeldike eller en liten infiltration eller markbädd.

Det finns också kompakta lösningar som fungerar som en förtillverkad markbädd eller som ett enklare reningsverk. Reningsverken och kompakta lösningar används ofta istället för markbädd eller när det ställs högre krav på rening. En del vill ha reningsverk för att de upptar en liten yta. Ett reningsverk kräver alltid skötsel och kontroll och ofta serviceavtal.

Sluten tank

En sluten tank för allt avloppsvatten bör bara användas om du har en liten vattenförbrukning, exempelvis i ett fritidshus som används sparsamt. De slutna tankarna brukar vara 3–6 kubikmeter.

Slambilen tömmer och kör allt avloppsvatten till ett kommunalt reningsverk där vattnet renas. Om du har en snålspolande toalett eller vakuumtoalett kopplat till en sluten tank och låter övrigt vatten (gråvatten eller bad- disk- och tvättvatten) gå till en slamavskiljare och vidare till en liten infiltration eller markbädd. Det finns även förtillverkade gråvattenfilter.

För vissa typer av avloppsanläggningar behöver du söka tillstånd, för andra räcker det med att göra en anmälan.

  • Du ska alltid söka tillstånd för enskilt avlopp med vattentoalett (WC).
  • Du kan behöva söka tillstånd för avlopp med bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) eller om du ska ändra en befintlig anläggning.
  • Du behöver anmäla en torrtoalett om fastigheten ligger i ett område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser.


Utförandeintyg

När du har fått ett beslut om enskilt avlopp behöver du informera den entreprenör du anlitat. Ingen får bygga eller ändra en avloppsanläggning utan miljö-, bygg-, och räddningsnämndens tillstånd.

Entreprenören får ett utförandeintyg som du och entreprenören ska skriva under och skicka in till miljökontoret när anläggningen är färdig. Till utförandeintyget ska du bifoga foton på specifika delar av anläggningen. Detta gäller för alla typer av avloppsanläggningar – även sluten tank och minireningsverk.


Provgrop och markundersökningar

I en ansökan om enskilt avlopp behöver olika typer av markundersökningar genomföras i de allra flesta fall. En provgrop ska grävas både för att avläsa grundvattennivån och ta ut markprover till ett perkolationstest. Provgropen ska helst vara 3,5 m djup (dock minst 2,5 m djup, om inte grundvatten nås tidigare). Det är fördelaktigt att gräva gropen djupare eftersom gropens djup kommer vara ett utgångsvärde vid prövningsmyndighetens bedömning av den dimensionerade högsta grundvattennivån. Observera dock att gropen inte ska grävas djupare om grundvatten nås. De vidare markundersökningarna som ska genomföras beskrivs nedan.

Avläsning av grundvattennivå

Avläsningen av nivån ska ske i gropen när det inte varit någon nederbörd under de senaste tre dygnen. Den ska ske under minst två tillfällen med minst en veckas mellanrum:

  • Vid finkorniga jordarter (lera och silt) ska första avläsningen ske efter 3–5 dagar sedan gropen grävdes.
  • Vid grovkorniga jordar (sand och grus) ska avläsningen istället ske efterföljande dag.

Dokumentera därefter nivån och de två datum som avläsningarna gjordes. Detta ska ingå i ansökan till prövningsmyndigheten.

Perkolationstest och LTAR-värde

För att analysera jordens material och dess infiltrerande förmåga behöver perkolationstest alternativt siktanalys genomföras. Vid perkolationstest ska tre prov tas ut:

  • Under planerad infiltrationsnivå (avloppsanläggningens botten)
  • Minst 2 m ner i gropen, helst i botten.
  • Ett valfritt ställe, förslagsvis där infiltrationsförmågan bedöms vara sämst.

Ett provgropsprotokoll ska föras där det anges på vilka nivåer som proverna tagits, vilket ska ingå i ansökan. Vid perkolationsprovet räknas LTAR-värdet ut och testresultat inkluderat tid för infiltration och provets längd ska antecknas. Det finns kit med perkolationstest att låna från miljöavdelningen kostnadsfritt vid bokning. Glöm inte heller att fotografera provgropen, där jordlagerföljden ska synas tydligt. Anteckna även i ett provgropsprotokoll kring vilken jordart som uppskattas på de olika djupen. Se pdf-filer som kan användas längre ned.

Observera att ett perkolationstest alltid måste tas i botten av provgropen om en skitanalys väljs eftersom perkolationstestet behövs för att horisontella skyddsavstånd ska kunna uppskattas. Vi rekommenderar även att spara en påse med jord från gropensbotten ifall att en siktanalys skulle behöva kompletteras i ansökan vid perkolationstest.

Ytterligare information kan även hittas i Powerpointen nedan som miljöavdelningen presenterade under ett möte hösten 2023.

Om du sköter om din avloppsanläggning på rätt sätt håller den längre och reningen blir bättre. Du som fastighetsägare har ansvar för att reningen fungerar som den ska.

Enligt miljölagstiftningen ska du som fastighetsägare ha kunskap om din anläggning och se till att den är tillräckligt bra. Anläggningen ska

  • finnas på lämplig plats
  • ha tillräckligt hög reningsgrad
  • inte förorena vattentäkter
  • skötas och underhållas på rätt sätt.

Då är din anläggning inte godkänd

Om du inte har efterföljande rening
Om du inte har någon rening efter slamavskiljaren är din anläggning inte godkänd. Trekammarbrunn med efterföljande stenkista eller åkerdränering räknas inte som godkända reningstekniker. En efterföljande rening ska till exempel vara

  • en infiltration
  • en markbädd
  • ett minireningsverk.

Om du saknar tillstånd
En avloppsanläggning ska alltid ha ett tillstånd. Finns det inget tillstånd är det inte säkert att anläggningen är godkänd. Är anläggningen från 70- eller 80-talet kan ett sådant tillstånd heta "Granskningsblad". Kopior på tillståndet kan finnas i kommunens arkiv.Det är inte säkert att anläggningen är godkänd även om du har ett tillstånd. Tillståndet talar bara om att du hade rätt att bygga den anläggningen just då.

Om anläggningen är för gammal
En infiltration eller en markbädd som är äldre än 20 år renar ofta inte så bra längre. Dessutom anlades infiltrationer och markbäddar inte enligt de råd som finns idag. De ligger ofta för djupt, kan ha för liten yta och sakna vissa delar, till exempel fördelningsbrunn och luftningsrör. För att avgöra när en anläggning inte klarar kraven kontrolleras hela avloppsanläggningen. Det som också är viktigt är var den ligger, skötsel samt vad du som fastighetsägare vet om anläggningen.

Om anläggningen är svår att kontrollera
En infiltration eller markbädd är svår att kontrollera om det inte finns till exempel fördelningsbrunn eller luftningsrör. Ett reningsverk behöver kontrolleras ofta och du behöver veta vad som ska kontrolleras och var. Det kan exempelvis vara kemikalieförbrukning, olika reningssteg, pumpar och utlopp. Det kan vara bra att ha någon sakkunnig som hjälper dig och ett larm som signalerar fel.

Om anläggningen belastas för mycket
Anläggningen får inte belastas för mycket i förhållande till den maximala belastningen som anläggningen är gjord för. Då förkortas livslängden, det blir sämre rening och ibland leder det till stopp i anläggningen. Det gäller både minireningsverk, markbäddar och infiltrationer. En sluten tank svämmar snabbt över.

Om anläggningen har brister
Nyare förtillverkade anläggningar som reningsverk behöver kontrolleras ofta och gärna ha serviceavtal för att anläggningen ska fungera bra. En markbädd eller infiltration som är 20 år eller yngre kan också sluta fungera. Det kan exempelvis bero på att

  • slamavskiljaren släpper ifrån sig slam
  • spridarrören är igensatta
  • avloppsvattnet innehåller ämnen, till exempel vissa kemikalier som påverkar reningen negativt
  • infiltrationen eller markbädden ligger i vatten
  • bädden är felanlagd.

Exempel på en underkänd anläggning
Vid tillsyn av infiltrationer och markbäddar underkänns nästan alltid avloppsanläggningar från 70-talet som saknar fördelningsbrunn och luftningsrör.

Vatten från villagarage är ett avloppsvatten som består av dagvatten och/eller annat spillvatten. Smältvatten från fordon som tinats i ett garage kan betraktas som ett dagvatten medan vatten från biltvätt är ett spillvatten.

Smältvatten

Smältvatten kan ledas ut och hanteras som ett dagvatten på fastigheten via en anläggning (stenkista, oljefälla etc) eller ledas rätt ut till en lämplig plats på fastigheten. Sådant dagvatten bör inte släppas ut nära den egna dricksvattentäkten eller den befintliga avloppsanläggningen. Det beror på att vatten från garage kan innehålla flera miljö- och hälsoskadliga ämnen som inte fastläggs i en oljeavskiljare eller oljefälla och kan sprida sig i mark och vatten när de når dit.

Smältvatten (dagvatten) eller spillvatten från garage, oljeavskiljare eller oljefälla får vidare inte ledas till en avloppsanläggning som tar emot vatten från WC eller BDT (bad-, disk- och tvätt) eftersom anläggningen kan förstöras av det.

Behövs en anmälan?

Om en oljeavskiljare ska installeras kan man behöva anmäla den till miljöavdelningen om syftet är att rena vattnet från garaget, vattnet inte endast kommer att bestå av smältvatten från fordon (smältvatten = dagvatten) och vattnet ska ledas till en enskild avloppsanläggning. Garage som endast nyttjas privat behöver oftast bara en oljefälla om det finns en golvbrunn. Oljeavskiljare krävs oftast endast då någon form av verksamhet bedrivs i garaget. Helst bör man undvika golvbrunn i garage (som endast nyttjas privat) helt och hållet för att minska risken för spridning av miljöfarliga vätskor till omgivande mark och vatten. Ett alternativ till golvbrunn är täta golvrännor där smältvattnet får avdunsta eller som man manuellt tömmer.

En avloppsanläggning med en ansluten vattentoalett (WC) måste ha både slamavskiljning och efterföljande rening. Efterföljande rening kan till exempel vara en infiltration, markbädd eller ett minireningsverk. Bestämmelserna om utsläpp av avloppsvatten gäller för alla fastigheter som har indraget vatten eller avloppsrör ut från huset. Reglerna gäller också för fritidhus.

Du som fastighetsägare ansvarar för avloppsanläggningen

Det är ditt ansvar som fastighetsägare att se till att du har en avloppsanläggning som uppfyller kraven på rening. I ansvaret ligger också att ha kunskap om din anläggning. Om du tycker att det är svårt kan du ta hjälp av en avloppskunnig entreprenör.

Entreprenören ska känna till lagkraven

Entreprenören du anlitar ska känna till vilka lagkrav som finns när någon ska bygga eller ändra en avloppsanläggning.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
2024-04-29
Publicerad:
2023-04-21