Det finns många varianter av enskilda avlopp. De allra flesta består av en slamavskiljare och någon form av efterföljande rening. Om en vattentoalett (WC) är ansluten till anläggningen måste det finnas både slamavskiljning och efterföljande rening.

Slamavskiljning

Slamavskiljaren är oftast i betong eller plast. Här samlas slam som en tankbil kommer och tömmer minst en gång per år. I Gällivare kommun sköts slamtömningen av en entreprenör.

Avståndet mellan slambilens uppställningsplats och placering av slamavskiljaren bör ej överstiga 10 meter. Vid långa avstånd kan man installera en sugledning för att undvika extra slangdragning eller att behöva ändra placering av slamavskiljaren.

I vissa fall kan du söka dispens från årlig slamtömning. Det innebär att anläggningen i stället töms vartannat eller vart tredje år.

För vissa typer av avloppsanläggningar behöver du söka tillstånd, för andra räcker det med att göra en anmälan.

• Du ska alltid söka tillstånd för enskilt avlopp med vattentoalett (WC).
• Du kan behöva söka tillstånd för avlopp med bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) eller om du ska ändra en befintlig anläggning.
• Du behöver anmäla en torrtoalett om fastigheten ligger i ett område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser.

Provgrop och markundersökningar

I en ansökan om enskilt avlopp behöver olika typer av markundersökningar genomföras i de allra flesta fall. En provgrop ska grävas både för att avläsa grundvattennivån och ta ut markprover till ett perkolationstest. Provgropen ska helst vara 3,5 m djup (dock minst 2,5 m djup, om inte grundvatten nås tidigare). Det är fördelaktigt att gräva gropen djupare eftersom gropens djup kommer vara ett utgångsvärde vid prövningsmyndighetens bedömning av den dimensionerade högsta grundvattennivån. Observera dock att gropen inte ska grävas djupare om grundvatten nås. De vidare markundersökningarna som ska genomföras beskrivs nedan.

Avläsning av grundvattennivå

Avläsningen av nivån ska ske i gropen när det inte varit någon nederbörd under de senaste tre dygnen. Den ska ske under minst två tillfällen med minst en veckas mellanrum:

• Vid finkorniga jordarter (lera och silt) ska första avläsningen ske efter 3–5 dagar sedan gropen grävdes.
• Vid grovkorniga jordar (sand och grus) ska avläsningen istället ske efterföljande dag.

Dokumentera därefter nivån och de två datum som avläsningarna gjordes. Detta ska ingå i ansökan till prövningsmyndigheten.

Perkolationstest och LTAR-värde

För att analysera jordens material och dess infiltrerande förmåga behöver perkolationstest alternativt siktanalys genomföras. Vid perkolationstest ska tre prov tas ut:

• Under planerad infiltrationsnivå (avloppsanläggningens botten)
• Minst 2 m ner i gropen, helst i botten.
• Ett valfritt ställe, förslagsvis där infiltrationsförmågan bedöms vara sämst.

Ett provgropsprotokoll ska föras där det anges på vilka nivåer som proverna tagits, vilket ska ingå i ansökan. Vid perkolationsprovet räknas LTAR-värdet ut och testresultat inkluderat tid för infiltration och provets längd ska antecknas. Det finns kit med perkolationstest att låna från miljöavdelningen kostnadsfritt vid bokning. Glöm inte heller att fotografera provgropen, där jordlagerföljden ska synas tydligt. Anteckna även i ett provgropsprotokoll kring vilken jordart som uppskattas på de olika djupen. Se pdf-filer som kan användas längre ned.

Observera att ett perkolationstest alltid måste tas i botten av provgropen om en skitanalys väljs eftersom perkolationstestet behövs för att horisontella skyddsavstånd ska kunna uppskattas. Vi rekommenderar även att spara en påse med jord från gropensbotten ifall att en siktanalys skulle behöva kompletteras i ansökan vid perkolationstest.

Ytterligare information kan även hittas i Powerpointen nedan som miljöavdelningen presenterade under ett möte hösten 2023.

Enligt miljölagstiftningen ska du som fastighetsägare ha kunskap om din anläggning och se till att den är tillräckligt bra. Anläggningen ska

• finnas på lämplig plats
• ha tillräckligt hög reningsgrad
• inte förorena vattentäkter
• skötas och underhållas på rätt sätt.

Då är din anläggning inte godkänd

Om du inte har efterföljande rening
Om du inte har någon rening efter slamavskiljaren är din anläggning inte godkänd. Trekammarbrunn med efterföljande stenkista eller åkerdränering räknas inte som godkända reningstekniker. En efterföljande rening ska till exempel vara

• en infiltration
• en markbädd
• ett minireningsverk.

Om du saknar tillstånd
En avloppsanläggning ska alltid ha ett tillstånd. Finns det inget tillstånd är det inte säkert att anläggningen är godkänd. Är anläggningen från 70- eller 80-talet kan ett sådant tillstånd heta "Granskningsblad". Kopior på tillståndet kan finnas i kommunens arkiv.Det är inte säkert att anläggningen är godkänd även om du har ett tillstånd. Tillståndet talar bara om att du hade rätt att bygga den anläggningen just då.

Om anläggningen är för gammal
En infiltration eller en markbädd som är äldre än 20 år renar ofta inte så bra längre. Dessutom anlades infiltrationer och markbäddar inte enligt de råd som finns idag. De ligger ofta för djupt, kan ha för liten yta och sakna vissa delar, till exempel fördelningsbrunn och luftningsrör. För att avgöra när en anläggning inte klarar kraven kontrolleras hela avloppsanläggningen. Det som också är viktigt är var den ligger, skötsel samt vad du som fastighetsägare vet om anläggningen.

Om anläggningen är svår att kontrollera
En infiltration eller markbädd är svår att kontrollera om det inte finns till exempel fördelningsbrunn eller luftningsrör. Ett reningsverk behöver kontrolleras ofta och du behöver veta vad som ska kontrolleras och var. Det kan exempelvis vara kemikalieförbrukning, olika reningssteg, pumpar och utlopp. Det kan vara bra att ha någon sakkunnig som hjälper dig och ett larm som signalerar fel.

Om anläggningen belastas för mycket
Anläggningen får inte belastas för mycket i förhållande till den maximala belastningen som anläggningen är gjord för. Då förkortas livslängden, det blir sämre rening och ibland leder det till stopp i anläggningen. Det gäller både minireningsverk, markbäddar och infiltrationer. En sluten tank svämmar snabbt över.

Om anläggningen har brister
Nyare förtillverkade anläggningar som reningsverk behöver kontrolleras ofta och gärna ha serviceavtal för att anläggningen ska fungera bra. En markbädd eller infiltration som är 20 år eller yngre kan också sluta fungera. Det kan exempelvis bero på att

• slamavskiljaren släpper ifrån sig slam
• spridarrören är igensatta
• avloppsvattnet innehåller ämnen, till exempel vissa kemikalier som påverkar reningen negativt
• infiltrationen eller markbädden ligger i vatten
• bädden är felanlagd.

Exempel på en underkänd anläggning
Vid tillsyn av infiltrationer och markbäddar underkänns nästan alltid avloppsanläggningar från 70-talet som saknar fördelningsbrunn och luftningsrör.