Gå till innehåll

Vanliga frågor och svar - Eldistribution och vindkraft

Här har vi samlat vanliga frågor och svar vad gäller det tematiska tillägget till översiktsplan för eldistribution och vindkraft.

Planprocessen

Här ser du hur planprocessen går till.

Ett tematiskt tillägg är en del av översiktsplanen. Kommunen tar fram ett tematiskt tillägg när man behöver planera översiktligt om en enstaka fråga som berör hela kommunen. Tematiska tillägg kallas ofta TÖP. En översiktsplan kan ändras genom tillägg eller fördjupningar för avgränsade geografiska områden. Att arbeta med tillägg och fördjupningar är ett sätt att hålla planen aktuell.

Översiktsplanen, med dess tillägg och fördjupningar, är ett samlat beslutsunderlag som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändning i kommunen. Översiktsplanen är vägledande när kommunen eller andra myndigheter fattar beslut om mark- och vattenanvändning, exempelvis detaljplaner, bygglov eller miljötillstånd. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande.

Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP) är inte juridiskt bindande. Det innebär att TÖP:en inte är lika med ett godkännande av en vindkraftspark eller kraftledning. Vid utbyggnad av kraftledningar och vindkraftverk sker den slutliga avvägningen mellan olika intressen i tillståndsprövningar enligt miljöbalken och ellagen. Det innebär också att TÖP:en inte utgör underlag för ersättningsanspråk eller dylikt.

TÖP:en utgår från befintligt kunskapsunderlag vilket innebär att utpekade stråk och områden för kraftledningar, nätstationer och vindkraftverk är ungefärliga.

Svenska Kraftnät kommer att analysera lämplig placering och utformning av kraftledningar vid prövning enligt ellagen. Sannolikt inom korridorerna, men om det tillkommer ny kunskap som ändrar förutsättningarna kanske utbyggnad även föreslås utanför korridorerna. Det är ännu oklart hur många kraftledningar som kan behövas i de utpekade stråken. Det beror framförallt på hur stor andel av elbehovet som kan hanteras i vätgasledningar. Kommunen kommer att yttra sig om respektive kraftledningsprojekt. Utöver de stråk för kraftledningar som markeras i TÖP:en kommer det även att ske en omfattande utbyggnad av regionnätet.

Vattenfall och andra vindkraftsaktörer kommer att analysera lämplig placering och utformning av vindkraftverk vid prövning enligt miljöbalken. Kommunen kommer att yttra sig om respektive vindkraftsprojekt. Kommunen har möjlighet att lägga sitt veto mot vindkraftsprojekt.

Industrin i Norrbotten och Västerbotten står inför en grön omställning för en fossilfri ståltillverkning. Omställningen är viktig för att nå riksdagens mål om netto-noll-utsläpp av växthusgaser. Den gröna omställningen innebär dock ett betydligt ökat behov av energiförsörjning.

Det ökade elbehovet påverkar Gällivare kommun genom att kraftledningar och vätgasledningar måste korsa kommunen. Det blir också viktigt att åstadkomma lokal eller regional elproduktion i form av vindkraft eftersom det är den enda energikälla som bedöms ha potential att byggas ut tillräckligt snabbt för att kunna försörja den första etappen av regionens industriomvandling.

Gällande översiktsplan togs fram innan industrierna i regionen påbörjade sin gröna omställning. Dagens elbehov kunde inte förutses då. Därför behöver översiktsplanen kompletteras med ställningstaganden om de markanspråk som eldistributionen förutsätter.

Kommunen behöver få överblick över vilka markanspråk som behövs för kraftledningar och vindkraft för att kunna diskutera lämplig avvägning mellan berörda allmänna intressen såsom försvarets lågflygningsområden, rennäringen och värdefulla naturområden. Tillståndsprövningar sker oftast för en mindre etapp eller ett avgränsat projekt i taget, medan TÖP:en synliggör de sammanlagda effekter som uppstår på lång sikt.

TÖP:en ger en formaliserad process för att samråda med berörda aktörer – såväl allmänheten som företag, organisationer och myndigheter. Flera aktörer måste samverka för att få till stånd en grön omställning av industrin samtidigt som olika allmänna intressen avvägs på ett lämpligt sätt. I många fall handlar det om att olika statliga intressen måste avvägas mot varandra, vilket innebär att Länsstyrelsen behöver ge besked om statens samlade syn.

Det tematiska tillägget har samma process som en hel översiktsplan. Just nu är vi i en samrådsprocess där du kan inkomma med synpunkter. Planförslaget samråds med allmänheten, organisationer, grannkommuner och berörda myndigheter. Därefter tar kommunen ställning till om förslaget ska ändras eller justeras i något avseende med anledning av inkomna synpunkter under samrådet. Alla får sedan möjlighet att yttra sig igen när förslaget ställs ut för granskning. Efter granskningen kan TÖP:en antas av kommunfullmäktige.

Planprocessen

Här ser du hur planprocessen går till.

Det kan du inte, eftersom TÖP:en inte är juridiskt bindande och då markanvändningskartans gränser är ungefärliga. Hur enskilda intressen påverkas utreds först i efterföljande tillståndsprocesser enligt miljöbalken och ellagen. Kartorna är utzoomade för att man inte ska ”luras” att tro att gränserna är mer exakta än vad de är.

Områdena för vindkraft har i huvudsak avgränsats utifrån ett minsta avstånd om 500 meter till befintliga bostäder. Ett fåtal bostäder ligger inom vindkraftsområdet i Storlandet och en bostad ligger inom området Souineåive. Tillräckligt avstånd mellan vindkraftverk och bostäder säkerställs under respektive tillståndsprocess.

Svenska Kraftnät kommer att analysera lämplig placering och utformning av kraftledningar inom ramen för elkoncession enligt ellagen. Sannolikt inom korridorerna, men om det tillkommer ny kunskap som ändrar förutsättningarna kanske utbyggnad även föreslås utanför korridorerna. Det är ännu oklart hur många kraftledningar som kan behöva byggas i de utpekade stråken. Det beror framförallt på hur stor andel av elbehovet som kan hanteras i vätgasledningar. Utöver de stråk för kraftledningar som markeras i TÖP:en kommer det även att ske en omfattande utbyggnad av regionnätet.

Nej, det stämmer inte. Syftet är att möjliggöra en grön omställning av industrin i Norrbotten och Västerbotten för en fossilfri ståltillverkning. Denna omställning är av såväl regionalt som nationellt intresse. Omställningen är viktig för att nå riksdagens mål om netto-noll-utsläpp av växthusgaser. Industrins utveckling kan bidra till fler arbetstillfällen och ett uppsving för en stor del av norra Sverige.

Industrins ökade energibehov påverkar dock energibalansen i landet. Eventuellt även i angränsande länder (framförallt Finland). Industrins omställning medför att det kommer krävas ny elproduktion i hela landet.

Svenska Kraftnät har för avsikt att uppföra en stamledning som förbinder Finland till det nordiska elnätet (projektet Aurora). Syftet är att erhålla en ökad robusthet i det gemensamma elsystemet.

Det är inte kommunen som bygger ut vindkraftverk och kraftledningar. Kraftledningar inom stamnätet ägs av staten och byggs ut av Svenska Kraftnät. Regionnätet byggs ut av Vattenfall eldistribution AB. Vindkraftverk byggs av olika aktörer, bland annat Vattenfall. Byggnation av såväl vindkraftverk som kraftledningar föregås av tillståndsprövning enligt miljöbalken respektive ellagen.

TÖP:en pekar ut sju områden som lämpliga att pröva ny vindkraft och stråk som behövs för större kraftledningar. Det innebär alltså inte att det är klart att det ska byggas vindkraft respektive kraftledningar inom dessa områden. Noggranna konsekvensutredningar krävs för att få tillstånd att bygga.

Utbyggnaden bör ske successivt för att svara mot industrins utvecklingstakt. Utbyggnaden bör också utgå från en systemsyn där elnätet eller vätgasledningar ansluter till vindkraftparker och annan elproduktion så att det blir ett robust system.

Just nu pågår tillståndsprocesser för Vattenfalls vindkraftsprojekt i Storlandet och Svenska Kraftnäts första etapp av kraftledningar mellan Porjusberget-Gällivare/Vitåfors och Messaure-Gällivare/Vitåfors. Därefter behöver stråket mellan Gällivare/Vitåfors-Kiruna via Svappavaara tillkomma. Det direkta stråket mellan Porjusberget-Kiruna kan byggas ut sist.

El från vindkraftverk kan lagras i vätgaslager, vilket innebär att elen kan användas även när det inte blåser. Det blåser oftast tillräckligt mycket på den höjd som rotorbladen sitter på moderna vindkraftverk.

Både Bodens kommun och Gällivare kommun har yttrat sig till Vattenfall om utbyggnad av vindkraftverk i Storlandet (maj 2023). Vi hänvisar till Bodens kommun gällande deras ställningstagande angående pågående vindkraftsprojekt i Storlandet.

Bodens kommun är kritiska till förslaget i sin nuvarande form samtidigt som de är generellt positiva till att fossilfri energi byggs ut för att möjliggöra den gröna industriomvandlingen i norr. Gällivare kommun påtalar att Vattenfalls projektområde är för stort och efterfrågar ytterligare redovisning av konsekvenser, bland annat påverkan på landskapsbild, störning av blinkande belysning, skyddsvärda områden, rekreation, samhällsekonomi och den sammanlagda effekten av vindkraftverk i olika delar av kommunen.

Den del av Storlandet som ligger utanför riksintresse för rennäring och naturreservat markeras i TÖP:en för att kommunen vill få in synpunkter från såväl allmänheten som organisationer och myndigheter. Det ger ett bra underlag för den lokala politiska diskussionen om vilka områden som ska ses som lämpliga för vindkraft. Efter samrådet om TÖP:en kan alltså planförslaget komma att revideras.

Lokal eller regional vindkraft är den enda energikälla som bedöms ha potential att byggas ut tillräckligt snabbt för att kunna försörja den första etappen av regionens industriomvandling.

Översiktsplanen togs fram innan industrierna i regionen påbörjade sin gröna omställning. Dagens elbehov kunde inte förutses då. Därför behöver översiktsplanen kompletteras med ställningstaganden om de markanspråk som eldistributionen förutsätter.

Den gällande översiktsplanen från 2014 har ett kapitel om vindkraft som behöver revideras. Teknikutvecklingen har lett till allt större verk och kommunen har ändrat sin syn på hur olika motstående intressen bör avvägas mot varandra.
TÖP:en föreslår fyra kriterier vid prövning av nya vindkraftverk. Dessa skiljer sig från gällande översiktsplan genom att vindkraftverk inte bör medges inom riksintresse för rennäring eller naturreservat. Det innebär att flera av de tidigare utpekade områdena utgår. De fyra kriterierna är:

  • Inga vindkraftsområden inom riksintresseområde obrutet fjäll.
  • Inga vindkraftsområden inom riksintresse för rennäring.
  • Inga vindkraftsområden inom nationalparker eller naturreservat.
  • Vindkraftverk ska ligga minst 500 meter från bostadshus.

Gällande översiktsplan anger flera olika säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse:

  • Avståndet till enstaka bostadshus och kyrkor ska vara minst 500 meter.
  • Avstånd mellan enstaka hus och verk i samlade grupper ska vara minst 700 meter.
  • Avstånd mellan verk och samlad bebyggelse ska vara minst 1000 meter.
  • Avståndet till större vägar, järnvägar och kraftledningar ska vara 1,5 ggr verkets totalhöjd.

TÖP:en omfattar enbart frågorna om energidistribution och vindkraftverk. Alla andra bedömningar om lämplig markanvändning och övriga allmänna intressen framgår av översiktsplanen och dess fördjupning för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle från 2014.

Jämförelsekarta

Jämförelse mellan gällande översiktsplan och förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplan vad gäller områden för vindkraftverk.

Kommuner i hela Sverige kommer att behöva ta ansvar för det ökade elbehovet – inte bara Gällivare. Lokal eller regional vindkraft är dock det enda som bedöms ha potential att byggas ut tillräckligt snabbt för att försörja den första etappen av regionens industriomvandling.

Det är angeläget att utgå från en systemsyn där elnätet eller vätgasledningar ansluter till vindkraftparker och annan elproduktion så att det blir ett robust system som kan byggas ut successivt.

I det tematiska tillägget står det att nya vindkraftverk bör vara så stora som möjligt för att få ut hög effekt (minst 280 meter höga med rotordiameter om minst 200 meter).

Det ska läsas som att totalhöjden bör vara minst 280 meter. Navhöjden blir alltså då 180 meter eftersom halva rotordiametern går upp över navhöjden.

Kommunens bedömning baseras på information från Energimyndigheten om risker för hälsa och säkerhet avseende ljud, skuggor, reflexer, ljus och iskast. www.energimyndigheten.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Energimyndigheten hänvisar bland annat till forskningsprojektet ”Icethrower” från 2017 som rekommenderar ett säkerhetsavstånd med anledning av iskast enligt summan av navhöjden och rotordiametern. Med en navhöjd på 180 meter och rotorblad som är 200 meter i diameter blir det 180 + 200 = 380 meters säkerhetsavstånd. För övriga aspekter anges inga specifika säkerhetsavstånd.

Även om skuggor, ljud och ljus från vindkraftverk kan påverka ett mycket stort omland bedömer kommunen att 500 meter är ett rimligt minsta avstånd till bostadshus.

1 600 meter är en säkerhetszon för flygtrafik. Det berör alltså luftrummet – inte markanvändning på marken.

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utgår från förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP:en) och kan inte vara mer detaljerad än vad TÖP:n är. Det går inte att veta var inom områdena vindkraftverk eller kraftledningar kan komma att placeras. Därför går det heller inte att veta vilka platser som kommer att påverkas på olika sätt. Visuliseringar och djupare analys av konsekvenser ska ingå i MKB:n vid tillståndsprövningen av verk eller kraftledningar. Man brukar skilja på ”plan-MKB” och ”projekt-MKB”.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
2024-06-13
Publicerad:
2023-10-12