Gå till innehåll

Boendemiljö

Vår boendemiljö påverkas av flera olika saker; buller, radon, utom-, och inomhusmiljö.

Ibland kan det hända att det är något som gör att man inte mår bra, då kan man kontakta miljökontoret.

I huvdsak kan man säga att det räknas som en olägenhet enligt miljöbalken när det är en störning som inte är tillfällig eller liten.

Det finns regler som säger hur mycket man får bullra och vid vilka tidpunkter det passar.

Det kan finnas tillfällen när man behöver göra åtgärder i samhället som stör de som bor närmast. Då kan man skicka in ett klagomål till miljökontoret som får ta ställning till om det bedöms som en olägenhet eller inte.

Det finns miljökvalitetsnormer som reglerar hur luftkvaliteten utomhus får vara. Kommunerna behöver mäta det eller göra så kallade objektiva skattningar.

I Gällivare kommun har man tidigare mätt utomhusluften men på grund av de låga halterna av partiklar, NOx och SO2 behöver kommunen inte längre mäta. Istället gör man uppskattningar och rapporterar in till IVL varje år.

Vi har 2 stora aktörer inom kommunen som inom ramen för deras tillstånd behöver mäta luft, Boliden Mineral AB och LKAB. De inkommer varje år till både kommunen och länsstyrelsen med en miljörapport vart en sammanfattning av deras mätningar finns med.

Inomhusmiljön i våra skolor och allmänna lokaler ska vara så bra att vi inte riskerar att bli sjuka av att vistas där.

Verksamheterna ska också bedrivas på ett sådant sätt att det inte uppstår olägenheter för människor eller miljön.

Det finns miljökvalitetsnormer som reglerar hur luftkvaliteten utomhus får vara. Kommunerna behöver mäta det eller göra så kallade objektiva skattningar.

Luftens innehåll påverkas lokalt av två saker, vedeldning och tomgångskörning.

Vedeldning
Störande rök eller lukt kan uppstå när du eldar i en vedpanna beroende på hur du eldar, pannans ålder och konstruktion. Det är därför mycket viktigt att eldningen sker på rätt sätt. Här finns några råd om vedeldning.

  • Om du använder vedpanna för uppvärmning är det viktigt att regelbundet se över anläggningen så att den fungerar som den ska. Äldre vedpannor kan ha dålig förbränning som orsakar höga halter av skadliga ämnen i röken.
  • Ett enkelt sätt att själv kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Om röken är svart, mörkgrå eller gulaktig och med kraftig lukt är förbränningen ofullständig. Vid god förbränning kommer röken ofta, vid kalla dagar, att vara vit av vattenånga.
  • För att få en god förbränning med högt energiutbyte och små utsläpp av luftföroreningar behöver pannan vara ansluten till en ackumulatortank som kan lagra värmeenergin.
  • Det är förbjudet att elda avfall - till exempel mjölkkartonger, plast, målat eller tryckimpregnerat virke.
  • Elda bara med torr ved. Se till att lufttillförseln är tillräcklig. Pyrelda inte eftersom det då sker en ofullständig förbränning och ökade utsläpp av farliga ämnen.
  • Ta hänsyn till dina grannar! Vissa människor kan vara mer känsliga för rökgaser än andra.
  • Ta hänsyn till vädret så att eldning inte sker vid tillfällen då röken slår ned i bostadsområdet.

Tomgångskörning
Det är enligt kommunens lokala föreskrifter förbjudet med tomgångskörning längre än 3 minuter. Det finns lite tips för att minimera tiden för tomgångskörning;

  • Använd motorvärmare under vinterhalvåret
  • Använd bilens start-stopp-funktion
  • Stäng av bilen om du väntar vid järnvägsövergång

Radon är en radioaktiv gas som är lukt- och färglös. Den bildas naturligt genom att uran i jordskorpan sönderfaller. Radon finns med några undantag överallt i marken i mer eller mindre koncentrerad form. Radon i bostäder kommer från marken och/eller byggnadsmaterialet blå lättbetong. De som har egen brunn kan även få radon ifrån dricksvattnet.

Hälsoeffekter
Näst efter tobaksrökning är radon den vanligaste orsaken till lungcancer. Eftersom radon och rökning har kraftiga samverkanseffekter är människors rökvanor en stor bidragande faktor till antalet lungcancerfall till följd av radon. Folkhälsomyndigheten uppskattar att radon orsakar cirka 500 lungcancerfall årligen, varav omkring 50 bland personer som aldrig varit rökare.

Radonmätning
Radonhalten i bostadshus ska mätas under eldningssäsongen 1 oktober - 30 april, under en period av minst två månader men gärna längre. Sista datum för att påbörja en mätning är alltså den sista februari.

Mätning i flerbostadshus behöver ske vart 10:e år, enligt strålskyddsmyndigheten.

Beställ radonmätning
Det finns två ackrediterade laboratorium som erbjuder radonmätning. För beställning av mätdosor ta kontakt med ett av nedanstående laboratorium.

Mätdosorna levereras i paket om två eller tre dosor.

När du har gjort din beställning
När beställningen är gjord, skickas ett mätpaket hem till dig (efter cirka 2 veckor) med mätdosor som ska placeras ut enligt medföljande instruktioner. Efter avslutad långtidsmätning skickar du tillbaka dosorna till laboratoriet för analys. Ett resultat av radonmätningen skickas till dig med posten.

Mätning ska ske i rum som används varje dag i bostaden. För hus och lägenheter i ett plan ska minst två rum mätas, varav ett sovrum och ett annat som används mycket, till exempel vardagsrummet. Om bostaden har flera plan ska minst en mätning göras på varje plan.

Riktvärden och sanering
Folkhälsomyndighetens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 Bq/m3 luft för bostäder och allmänna lokaler. Enligt Boverkets byggregler är även riktvärdet för nybyggda hus 200 Bq/m3.

Enligt de av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmålen ska radonhalten i alla bostäder vara lägre än 200 Bq/m3 år 2020. Det är fastighetsägarens ansvarar att vidta åtgärder om radonhalten i en fastighet överstiger aktuella riktvärden.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar 20-23˚C inomhus. För vissa människor som tillhör känsliga grupper bör det vara minst 2˚C högre temperatur.

Kallare än 18˚C i luften och 16˚C i golven bör det inte vara förutom vid köldknäppar.

Det bör inte vara för varmt i bostaden, högst 26˚C. Sommartid, under till exempel en värmebölja, kan man få tåla högre temperaturer utan att det är en olägenhet.

Läs gärna mer om inomhustemperatur hos Folkhälsomyndigheten.

I inomhusluften samlas föroreningar från matlagning, rökning, städning, dusch och tvätt. Dessutom förorenas luften även av koldioxid från människors utandningsluft. Inomhusluften behöver därför bytas ut mot ny luft utifrån och detta sker genom en fungerande ventilation. En bra ventilation minskar risken för hälsoproblem som allergier och andra överkänslighetsreaktioner.

Hur fungerar ventilationen?
Uteluft kallas den friska luft som kommer in i bostaden utifrån via ventiler som ofta sitter ovanför eller under ett fönster.

Frånluft kallas den smutsiga luft som förs bort från bostaden genom ventiler i kök, badrum och toalett. Ventilationen skapar ett luftflöde genom att uteluft tas in genom ventiler i vardagsrum och sovrum och förorenad luft förs ut genom ventiler i badrum och kök.

Ventilationssystem kan delas in i tre huvudgrupper:

  • S = Självdragsventilation. Bostadens ventileras passivt utan någon mekanisk fläkt. Ventilationen styrs av temperatur- och tryckskillnader.
  • F = Frånluftsventilation. Bostadens ventilation drivs av en mekanisk frånluftsfläkt.
    En köksfläkt med separat inkanal räknas inte som en F-ventilation.
  • FT = Från- och tilluftsventilation. Ventilationen drivs med mekaniska från- och tilluftsfläktar.

Som fastighetsägare är du enligt lag skyldig att se till att fastighetens ventilation med fastställda intervaller genomgår en funktionskontroll, en så kallad OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Ett godkänt OVK-protokoll är dock ingen garanti för att ventilationen uppfyller miljöbalkens krav, bostadens luftomsättning och luftflöden måste nämligen också kontrolleras.

Viktiga indikationer på dålig luftkvalitet är om människor upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär, oönskad lukt eller dålig luft.

Det finns rekommendationer om flödesstorleken på ventilationen som Folkhälsomyndigheten ansvarar för, läs gärna mer om ventilation på deras webbplats.

Mögelsvampar och mögelsporer förekommer naturligt både utomhus och inomhus. Där det finns tillgång till fukt, syre och näring som i trä, smuts och damm kan mögel börja växa inomhus. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak, golv eller otillräcklig ventilation.

Hälsorisker
När fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster växa till. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial, vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften. Dessa faktorer kan ge hälsobesvär såsom luftvägsbesvär och andra överkänslighetsreaktioner. Riskerna med fukt- och mögelskador är dock inte helt klarlagda.

Personer som har allergier, astma eller känsliga luftvägar och slemhinnor får i högre grad än andra besvär av att vistas i fukt- och mögelskadade miljöer. Barn och ungdomar är också extra känsliga.

Om något av följande konstateras i en lägenhet kan anledning finnas att göra vidare undersökningar:

  • Mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras sprids från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor ofta vistas.
  • Fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till
  • Fuktskador har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material
  • Synliga fuktskador och fuktfläckar, synlig mikrobiell tillväxt
  • Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter
  • Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca -5°C eller lägre
  • Om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3g/m3 luft, eller om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar cirka 45 procent relativ luftfuktighet vid 21°C.

Matos, tobaksrök, soplukt, avloppslukt, vedeldningsrök och avgaslukt är exempel på lukter som kan vara störande när de tränger in i bostaden. Beroende på typ av lukt och hur ofta det luktar kan de bedömas som olägenhet för människors hälsa.

Några exempel på orsaker till luktproblem

  • Om alla fönster och ventiler där frisk luft kan komma in är stängda skapas ett undertryck i lägenheten jämfört med övriga huset. Det kan innebära att det blir bakdrag i ventiler där luften normalt ska sugas ut. Luften sugs då in i lägenheten från andra lägenheter via ventiler i kök och badrum, brevinkast med mera.
  • Om en köksfläkt som kopplats till en ventilationskanal som är gemensam för flera lägenheter kan orsaka bakdrag i kanalen. Detsamma gäller för installation av så kallade ”paxfläktar” i badrum.
  • I många äldre hus finns otätheter mellan lägenheter. Sprickor och hål i väggar och golv/tak gör att rörgenomföringar, gamla spikhål med mera blir kanaler där luft och därmed lukter kan passera.
  • Lukt i trapphus är vanligt och beror ofta på att det i någon lägenhet har öppnats ett fönster vid matlagning så att det har blivit ett övertryck i lägenheten jämfört med trapphuset. Då skapas en luftström från den lägenheten ut i trapphuset. Lukterna i trapphuset tränger sen in i övriga lägenheter via brevinkast och springor kring ytterdörren. Även lukter från exempelvis sopnedkast eller underliggande garage kan komma in via trapphuset.

En undersökning av störande lukt bör ge svar på vad det är som luktar och hur den kommer in i bostaden. Det är alltid nödvändigt att kontrollera att bostadens ventilation är korrekt utformad och fungerar väl. I undersökningen kan det också vara nödvändigt att använda sig av exempelvis röktester och/eller spårgasundersökningar.

Det finns lite olika skadedjur som kan orsaka problem inomhus som till exempel möss/råttor, insekter av olika slag, fåglar med mera.

Rent generellt är det fastighetsägaren som har ansvar för att hålla fastigheten skadedjursfri. En boende är skyldig att informera fastighetsägaren så snart ohyra eller skadedjur upptäcks.

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring så kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Möss/råttor
Gnagare av olika slag behöver extremt små håligheter för att ta sig in där de vill. Det bästa sättet att bli av med de är att täta de håligheter som man hittar, och att förvara livsmedel så att de inte kommer åt maten.

Insekter
Det finns massvis med olika insekter som man inte vill ha inomhus. Under vissa perioder är de mer eller mindre benägna att ta sig in.

Fåglar
I vissa fall kan även fåglar orsaka olägenheter. Duvor och andra fåglar kan bygga bo på balkonger, fönsternischer och liknande vilket kan skapa problem med nedsmutsning.

Det finns lite olika saker man kan göra för att förebygga problem:

  • Mata inte fåglarna.
  • Man kan göra det svårare för fåglar att bygga bo till exempel genom att sätta nät för nischer i hus eller montera så kallade trådpiggar på ställen där fåglarna gärna sitter.

Magnetfält är en del av vår vardag och finns hela tiden runt om oss. De uppstår kring elektriska apparater som kylskåp, kaffekokare, hårtork, TV-apparater och trådlösa telefoner. Magnetfältsexponeringen från hushållsapparater är vanligtvis lokal och normalt mycket lägre än myndighetens referensvärden och bedöms därför inte medföra hälsorisker.

Ju starkare ström, desto starkare är magnetfälten. Så fort du använder apparaterna alstrar de magnetfält. Magnetfältet upphör när apparaterna blir strömlösa.

Styrkan på magnetfälten avtar vanligtvis snabbt med ökat avstånd från källan.

Det finns mer information att läsa på strålskyddsmyndighetens hemsida.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
2023-10-04
Publicerad:
2023-04-21