Samernas nationaldag 6 februari

Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk. Det var 1992 på Samerådets 15:e Samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari. Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor. Mötet samlande över hundra personer. Många var kvinnor. Elsa Laula Renberg från Tärnaby var en av initiativtagarna till mötet. Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. (Fakta Samer.se)

Urfolkens dag 9 augusti

Detta är en internationell högtidsdag som firas över hela världen för att högtidlighålla världens urfolk och de gemensamma banden mellan urfolkens kulturer och den natur som de levt och överlevt i tills denna dag. Samerna bodde i Sapmi när nuvarande statsgränser skapades och när koloniseringen av området startade i slutet av 1800-talet. Samerna som besitter egna sociala, kulturella, ekonomiska och politiska institutioner identifierar sig själva som ett urfolk/ursprungsfolk. (Fakta Sametinget.se)

Sverigefinnarnas dag 24 februari

Sverigefinnarnas dag firas sedan 2011 och det var Sverigefinländarnas delegation som 21 mars 2010 valde Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 februari till sverigefinnarnas dag. Sverigefinnarnas dag heter som den gör därför att dagen, liksom flaggan, är den nationella minoriteten sverigefinnarnas symboler. Det är sverigefinnar som är en av Sveriges nationella minoriteter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Men alla, även de som helst använder benämningen sverigefinländare, är välkomna att fira dagen! Sedan 2014 har sverigefinnarna en egen officiell flagga med två kors i blått och gult på vit botten ritad av Andreas Jonasson. (Fakta Institutet för språk och folkminnen)

Finlands nationaldag 6 december är viktig för Sverigefinländarna utifrån dess historiska hemvist.
Flaggning sker av Finlands nationsflagga.

Tornedalingarnas dag 15 juli

Då hissas Meänflaku som antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och flaggan hissades för första gången 2006. Meänflaku lanserades av föreningen Meänmaa första gången 15 juli 2007.

Romernas nationaldag 8 april

Romernas internationella dag firas till minne av den första romska världskongressen som hölls i London den 7–12 april år 1971. Vid kongressen fick den romska flaggan sitt nuvarande utseende. Sedan tidigare fanns det gröna och det blå fältet som symboliserar himlen och jorden, och det röda hjulet lades till för att understryka romernas historiska koppling till Indien. Vid kongressen antogs även den romska nationalsången Gelem, gelem som betyder 'Jag vandrade och vandrade'. Romer finns i världens alla kontinenter och Sverige är ett av de fyrtiotal länder där nationaldagen firas. Romer har funnits i Sverige i minst 500 år. Ordet böjs en rom, flera romer och uttalas med långt å-ljud. Adjektivet är romsk. Romernas språk kallas romska eller romani chib, ibland även romanes eller bara romani. (Fakta från Institutet för språk och folkminnen.)

Förintelsens minnesdag 27 januari

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer, seminarier och pedagogiska projekt på många orter runt om i Sverige. (Fakta från Forum för levande historia)

Kristallnatten

Kristallnatten eller novemberpogromen som den numera även kallas, var natten mellan 9 november och 10 november 1938 då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland. Ända sedan nazisternas makttillträde 1933 hade antisemitismen ökat i Tyskland. 1935 kom Nurnberglagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation. (Fakta från SO-rummet.)

Fakta hämtad från främst www.minoritet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och sametinget.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.