Gå till innehåll

Oljeavskiljare

Oljeavskiljare ska användas vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra s.k. lätta vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten).

Olja och metaller orsakar både akuta gifteffekter och långsiktiga effekter i vattenmiljöer. Dricksvattentäkter skadas redan vid små utsläpp. I avloppsreningsverken kan olja ge störningar i reningsprocessen eftersom de byggda för att ta emot och rena hushållsspillvatten som är biologiskt nedbrytbart samt att reducera fosfor. Spillvatten från industrier och andra verksamheter kan dock tas emot under vissa förutsättningar.

En oljeavskiljaranläggning är inte en reningsanläggning utan avskiljningen av olja och metaller är endast ett steg för ett renare vatten. I vissa verksamheter kan ytterligare reningssteg bli aktuella efter oljeavskiljaren.

Oljeavskiljarens funktion

Oljeavskiljare avskiljer endast ämnen med en densitet lägre än 0,95 kg/dm som inte är emulgerade och inte är vattenlösliga. Principen för avskiljning bygger på att dessa vätskor, t.ex. olja, stiger upp till ytan p.g.a. tyngdkraften. Hur snabbt oljan stiger upp till ytan beror på hur vätskan är fördelad i vattnet, dvs. droppstorleken. Olja brukar betecknas som fri, dispergerad, emulgerad eller löst beroende på hur stora oljedropparna är.

Vid handtvätt av fordon eller avspolning av golv med oljespill utan högtryck uppkommer vanligen större oljedroppar (fri olja).

Emulgerad olja kan uppkomma när oljehaltigt vatten utsätts för mekanisk påverkan, t.ex. pumpning, kraftig omrörning eller användning av högtryck kan ge upphov till mekaniskt emulgerad olja. Oljan finfördelas i mycket små droppar i vattnet, som då ser "mjölkigt" ut.

Ett exempel då stabila emulsioner kan uppstå är då avfettningsmedel används. Skäroljor som används vid mekanisk bearbetning bildar också stabila emulsioner och kan inte avskiljas i oljeavskiljare.

Löst olja kan inte avskiljas gravimetriskt utan extraktion, absorption, ultrafiltrering eller liknand måste tillämpas.

En oljeavskiljare är utformad som en stor tank dit vattnet ska flöda. Ofta inrymmer oljeavskiljaren både en slam- och en oljeavskiljardel.

Tömning av oljeavskiljare

Enligt standarden SS-EN 858-2 bör tömning av oljeavskiljaren ske när halva slamvolymen eller 80 % av lagringskapaciteten för olja är fylld. Det förekommer att tillverkare föreskriver tätare tömningsintervaller och det är då lämpligt att följa dessa. Oljeavskiljarens typ, storlek och belastning styr också tömningsfrekvensen. Vanligtvis bör tömning ske 1-2 gånger per år. Tömning kan ske på två sätt, antingen genom topptömning eller heltömning. För att oljeavskiljaren ska fungera måste den återfyllas med rent vatten efter tömning innan spillvattenflödet kopplas på igen.

Oljeavskiljare ska normalt vara utrustade med ett larm som varnar vid hög oljenivå.
Givaren ska placeras så att den larmar en tid innan avskiljaren är helt full, det vill säga
80% av lagringskapaciteten, En beställning av tömning ska ske i så god tid att larmet aldrig hinner lösa ut. Larmet är alltid en sista försiktighetsåtgärd.

Farligt avfall

Slam och olja från oljeavskiljare räknas som farligt avfall. Det innebär att tömning och transport endast får utföras av entreprenör som har giltigt tillstånd, utfärdat av länsstyrelsen. Den som lämnar ifrån sig avfall ska kontrollera att transportören och mottagaren har tillstånd (39 § avfallsförordningen). Vid varje transport av farligt avfall ska alltid ett transportdokument upprättas (41 § avfallsförordningen).

Upplysning

Verksamheter som kräver installation av oljeavskiljare ska anmäla det till miljö-, bygg-, och räddningsförvaltningen.

  • Avloppsförsedda industribyggnader tex bilverkstad
  • Tvättplats för motorfordon
  • Påfyllningsplats för drivmedel
  • Motor- och servicehallar
  • Gör-det-själv-hallar och spolplattor
  • Industrier med oljehantering eller tvätt av oljiga produkter

Om upprepade utsläpp av olja konstateras i ledningsnätet eller pumpstationer från befintlig verksamhet kommer krav att ställas på omedelbar installation av oljeavskiljare.
I praktiken innebär detta att verksamheter där det finns risk för utsläpp av olja till avlopps- eller dagvattennätet ska ha oljeavskiljare.

Garage och maskinhallar under 50m²
I garage och maskinhallar mindre än 50 m² till exempel villagarage, räcker det med en enklare oljefälla. Undantaget gäller endast vid förvaring av fordon där enbart smältvatten och inget tvätt-/spolvatten förekommer.

Oljefällor i mindre garage/maskinhallar bör kunna ta hand om ca 1 liter olja. Oljan ska lämnas in för omhändertagning som farligt avfall. Det är viktigt för funktionen att oljefällan fylls med vatten efter tömning.


För oljeavskiljare finns en europeisk standard som också gäller som Svensk Standard SS-EN 858-1 och 858-2. Del 1 omfattar produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. Del 2 omfattar principer för dimensionering, drift och underhåll. Standarden omfattar två klasser av oljeavskiljare.

För testförfarande av klass I ligger utsläppsgränsen på 5 mg opolära kolväten per liter och för
För klass II gäller 100 mg opolära kolväten per liter.

Standarden gäller för alla avskiljarsystem som används för att separera kolväten av mineraliskt ursprung från spillvatten. Standarden gäller inte för fett och oljor med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, inte heller för separering av emulsioner eller lösningar. Nyinstallationer ska uppfylla standardens krav på funktion och dimensionering. För att uppfylla kraven i SS-EN 858-1 ska oljeavskiljaren vara utrustad med automatisk avstängningsventil som stänger avskiljaren vid uppnådd lagringsvolym.

Det är verksamhetsutövarens skyldighet att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad utifrån verksamheten. Hur man kan beräkna dimensioneringen av oljeavskiljare finns bl.a. beskrivet i standarden SS-EN 858-2. Grunden för avskiljning av olja i en oljeavskiljare är att oljedropparna ska hinna stiga till ytan under den tid den oljehaltiga vätskan passerar genom avskiljningsvolymen. Stighastigheten för de minsta dropparna som förekommer ligger till grund för dimensioneringen. Ytbelastningen ska vara mindre än stighastigheten.

Oljeavskiljaren ska dimensioneras för det flöde som ska behandlas och att den sköts och underhålls så att avskiljarfunktionen fungerar. En oljeavskiljares funktion kan nedsättas avsevärt om flödet är väsentligt högre än den dimensionerats för att klara av (hydraulisk överbelastning) eftersom uppehållstiden då blir för kort för att oljan ska hinna separera.

Vid nyinstallation av oljeavskiljare eller utbyte av en gammal ska klass I avskiljare väljas och den ska vara typgodkänd och flödestestad enligt svensk standard SS-EN 858 eller motsvarande.

Enligt standarden SS-EN 858-2 ska underhåll och kontroll av avskiljaren utföras minst var sjätte månad av erfaren personal. Enligt standarden ska kontrollen journalföras och även omfatta anteckningar om reparationer, haverier m.m.

Alla delar som behöver regelbundet underhåll skall alltid gå att komma åt. Underhållet ska utföras i enlighet med tillverkarens instruktioner och minst inkludera följande:

  • Slamavskiljare
  • Mätning av slamlagrets tjocklek
  • Avskiljare
  • Mätning av tjockleken för lätt mineralolja
  • Kontroll av funktionen för den automatiska avstängningen
  • Kontroll av de sammansatta enheterna med avseende på genomsläpplighet, om vattennivåerna framför och bakom den sammansatta enheten uppvisar påtagliga skillnader
  • Kontroll av funktionen för larm
  • Provtagningsbrunn
  • Rengöring
  • Lätt mineralolja och slam skall tas bort vid behov. Innan de tas drift skall slamavskiljaren och oljeavskiljaren fyllas på med färskvatten.

Besiktning vart 5:e år
Enligt standarden ska också oljeavskiljare, minst var femte år, besiktigas i samband med tömning och rengöring med avseende på sprickor och liknande i en mer omfattandebesiktning där följande ska kontrolleras:

  • Systemets täthet,
  • Hållfasthetsmässigt skick,
  • Inre beläggningar, om sådana finns,
  • Skick på inbyggda delar,
  • Skick på elektriska enheter och installationer,
  • Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t.ex. flottörer.
  • Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för tillsynsmyndigheten.

Provtagning & utsläppshalter
Inom ramen för egenkontrollen har verksamhetsutövaren ett ansvar att utföra provtagning av utgående vattenför att säkerställa funktionen av oljeavskiljaren.

Det kan vara lämpligt att genomföra provtagning vid nyinstallation och vid förändring av verksamheten t.ex. kemikaliebyte. Provtagning på utgående vatten görs lättast och med bäst kvalitet i utloppsrännan från oljeavskiljaren om det finns en sådan. Ibland finns en speciell provtagningsbrunn.

I första hand är det oljeutsläppet man vill kontrollera, och då är det lämpligt att oljeindex analyseras. Ofta kan det vara intressant att samtidigt se efter hur mycket metaller som kommer ut.

Vid bedömning av vilka halter som är tillåtna att släppa ut i avloppsvattnet framgår det i i ABVA (LÄNK NEDAN TILL ABVA) att Gällivare kommun tillämpar svenskt vattens råd och rekommendationer vid anslutning av industri och annan verksamhet. Detta gäller ämnen som kan påverka ledningsnätet, reningsprocesserna eller slamkvaliteten från den allmänna va-anläggningen.

Gällivare kommuns lokala utsläppskrav är 50 mg/l olja. Övriga parametrar framgår i ABVA.

Blanketter

Sidinformation

Senast uppdaterad:
2023-06-21
Publicerad:
2023-04-25