En vanlig uppfattning är att det är ensamt att jobba i hemsjukvården – men det vill sjuksköterskorna Julia Engman Fahlén och Lena Andersson slå hål på.

– Det är den vanligaste frågan vi får, men jag tycker inte att det är ensamt just för att vi är duktiga på att hjälpa varandra, säger Lena Andersson.

Att det är en sammansvetsad grupp som utgår från hemsjukvårdens lokaler går inte att ta miste på.

Vi har jätteroligt tillsammans och det är en väldigt lättsam arbetsplats, trots att jobbet ibland kan vara betungande. Det är väl därför vi lockar medarbetare också, det sprider sig hur kul vi har, säger Lena Andersson.

Mellan hembesöken har de mycket kontakt och rådgivning via telefon, och ses både vid morgonmötet och eftermiddagsfikat med reflektion.

Ibland finns det tillfällen där vi behöver åka två stycken och då gör vi såklart det. Sedan har vi alltid en läkare att kontakta, både genom fasta rondtider men också när akuta situationer uppstår, säger Julia Engman Fahlén.

De tog båda klivet från sjukhusets vårdavdelningar till den kommunala hemsjukvården, Julia för sju år sedan och Lena för fyra år sedan.

Det var framför allt friheten som lockade, friheten att själv kunna planera sina dagar och komma ut och möta patienten i det egna hemmet.

Det blir något alldeles extra i ett upptagningsområde som sträcker sig från Nikkaluokta i norr till Mårdsel i söder.

Det är en del av charmen också att man inte gör samma sak varje dag. Man får se mycket och göra mycket roliga saker. Man kollar inte på klockan, säger Julia Engman Fahlén.

Nä, ”när får man gå hem”, så hinner man aldrig tänka, säger Lena Andersson.