Gällivare och Kiruna kommuner har under 2010-2015 haft ett samverkansprojekt tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Projektet har lyft upp ett flertal frågeställningar om samhällsomvandlingen på en högre nivå. I det stora hela kan projektet sammanfattas med att det har varit värdefullt för kommunerna att få vägledning i samhällsomvandlingsprocessen. LKAB har finansierat projektet.

Utmaningar som har varit kopplade till projektet är bland annat att utveckling och avveckling ska gå i takt med varandra, ersättningsprinciper, markanvisningar, plan- och byggprocessen, juridiska frågor i samband med utbyggnad av kommunalteknik, exploateringsavtal med mera. I dessa frågeställningar kommer staten in i många olika, ofta inte samordnade, skepnader. Plan- och bygglagen (PBL) är inte heller skriven för flytt av städer vilket inte gör det hela lättare.

Bostadsmarknadens utveckling

Bristen på bostäder är inte specifik för Malmfälten, så här ser det ut i nästan hela landet. Det betyder att de låga priserna och hyrorna inte kan bestå. Skillnaden i Gällivare och Kiruna är att stora delar av det gamla beståndet rivs och minskar i antal i snabbare takt än i övriga landet. Sammantaget betyder det att det blir svårare för de med en lägre inkomst att hitta en bostad och särskilt om man är ny på orten.

- Dels kanske man inte har råd med nyproduktionshyror och saknar tillräcklig kötid för att få en äldre bostad där omsättningen blir allt lägre. Det borde vara en självklar del i varje kommuns bostadsförsörjningsprogram att diskutera denna grupps situation, säger Hans Lind, avdelningen för bygg och fastighetsekonomi, KTH.

För att påverka omflyttning i hyreshusbeståndet så att de med högre inkomster flyttar från billigare lägenheter föreslår KTH ett antal incitament. Det kan vara alltifrån någon form av mindre ekonomiskt stöd som att flyttkostnaden betalas eller rabatter som hyresfri månad, eller extra rymliga skoterförråd.

Framgångsrikt stadsbyggande

Enligt KTHs slutsatser finns det ett antal utgångspunkter för framgångsrikt stadsbyggande. Det gäller att förstå vad som efterfrågas, till exempel den rådande trenden att det är stad och stadsmiljö som människor vill ha.

- Stadsmiljöer efterfrågas men måste i de här fallen appliceras i småstäder. För Gällivare betyder det att stadskärnan är viktig för i princip alla Gällivarebor även fast de inte vill bo just där, säger Göran Cars, samhällsplanering och miljö KTH.

En gemensam målbild bör tas fram i samverkan med berörda parter och det är viktigt att ha medborgarna med sig för att ett projekt som samhällsomvandlingen ska lyckas menar Göran Cars.

- I Gällivare har man gjort ett otroligt imponerande arbete med projekt Nya Gällivare. Grunden för att någon ska vilja investera på en ort är att alla är med. För att få fram en gemensam målbild krävs förhandling och att man vågar bejaka meningsskiljaktigheter mellan till exempel kommunen, LKAB och näringslivet, avslutar Göran Cars.