Sevesoanläggningar

Boliden minerals AB – Aitikgruvan, Sakajärvi 1, infart från E10 ca 3 km söder om Stenbrons rastplats (högre kravnivå)

Senast tillsyn 2022-12-13

Aitikgruvan är ett av Europas största koppardagbrott, där det dygnet runt bryts malmfyndigheter av kopparkis innehållande koppar, guld och silver. I Aitik finns några av världens största maskiner. Med drygt 800 anställda är det den största arbetsgivaren i Gällivare kommun. Aitik tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen.

Risker och möjliga olyckor

Om det uppstår ett dammbrott i någon av dammanläggningarna hade det kunnat orsaka allvarliga konsekvenser för ett antal bostads och fritidshus nedströms. Det hade gett en kraftig höjning av vattennivån längs med Leipojoki och Vassaraälven/Linaälven nedströms, vilket kan medföra förstörd infrastruktur i form av bebyggelse och broar. De största konsekvenserna bedöms begränsas till cirka 80 km nedströms. I övrigt betraktas risken för att en allvarlig kemikalieolycka ska kunna påverka personer som bor och vistas utanför området, som mycket liten. Risken för påverkan gäller snarast de personer som vistas inom gruvområdet.

Farliga ämnen

Explosiva ämnen, miljöskadliga/hälsoskadliga ämnen (kopparkoncentrat), oxiderande ämnen, brandfarlig vätska, brandfarlig gas.

Dammar/sandmagasin Läs mer om utvinningsavfall.

Gruvdammarna har klassats som riskanläggning enligt förordning (2013:319) om utvinningsavfall. LKAB:s och Aitiks dammar omfattas av 57–63 §§ i förordningen.

Den som driver anläggningen är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder inom anläggningsområdet och samverka med den kommunala räddningstjänsten för att hantera och begränsa följderna av en allvarlig olycka.

Kommunen har fått all relevant information om de faror för allvarliga olyckor som anläggningen är förenad med samt om de åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att förebygga, förhindra och minska allvarliga skador på människors hälsa och miljön.

Plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns. Mer information kan fås av den kommunala räddningstjänsten.

LKAB – Malmbergsgruvan, Koskullskulle (högre kravnivå)

Senast tillsyn 2022-09-13

Vid LKAB:s gruva i Malmberget sker brytning och förädling av järnmalm. Brytningen sker underjord i form av skivrasbrytning innan det transporteras till ytan för vidare förädling till pellets. LKAB tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen.

Risker och möjliga olyckor

Om det uppstår ett dammbrott i dammanläggningen hade det kunnat orsaka allvarliga konsekvenser för ett antal bostads och fritidshus nedströms. Det hade gett en kraftig höjning av vattennivån längs med Linaälven nedströms, vilket kan medföra förstörd infrastruktur i form av bebyggelse och broar. Vid brand skulle brandrök kunna sprida sig mot närliggande Koskullskulle. I övrigt betraktas risken för att en allvarlig kemikalieolycka ska kunna påverka personer som bor och vistas utanför området, som mycket liten. Risken för påverkan gäller snarast de personer som vistas inom gruvområdet.

Farliga ämnen

Explosiva ämnen, oxiderande ämnen, brandfarlig gas.

Dammar/sandmagasin Läs mer om utvinningsavfall.

Gruvdammarna har klassats som riskanläggning enligt förordning (2013:319) om utvinningsavfall. LKAB:s och Aitiks dammar omfattas av 57-63 §§ i förordningen.

Den som driver anläggningen är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder inom anläggningsområdet och samverka med den kommunala räddningstjänsten för att hantera och begränsa följderna av en allvarlig olycka.

Kommunen har fått all relevant information om de faror för allvarliga olyckor som anläggningen är förenad med samt om de åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att förebygga, förhindra och minska allvarliga skador på människors hälsa och miljön.

Plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns. Mer information kan fås av den kommunala räddningstjänsten.

Orica Sweden AB, Kavaheden, Nya Kullevägen (högre kravnivå)

Senast tillsyn 2023-11-23

Orica Sweden AB producerar prekursior till sprängämne. Ämnet är inte explosivt i sig själv, utan vid användning tillsätts ytterligare kemikalier för kontrollerad detonation. Produkten som Orica tillverkar används i borrhål och själva sprängämnet skapas på platsen för detonation med speciell laddningsutrustning. Vid fabriken finns ingen laddningsutrustning utan produkten transporteras i tank till kunden som i sin tur aktiverar den. Orica tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen.

Risker och möjliga olyckor

Vid brand kan giftig rök spridas till närliggande områden där folk vistas. Produkten avger nitrösa gaser vid förbränning vilket är giftigt. Risken finns främst i närområdet till fabriken och bedöms inte påverka något tätbebyggt område. Under vissa speciella omständigheter till exempel vid inneslutning och överhettning kan det finnas en explosionsrisk. Den risken bedöms främst påverka personer inom industriområdet samt eventuellt i dess absoluta närhet.

Farliga ämnen

Oxiderande ämnen.

Forcit Sweden AB, Aitikgruvan, Sakajärvi 46 (lägre kravnivå)

Senast tillsyn 2023-10-18

Forcit Sweden AB är beläget inom Bolidens gruvområde. De tillverkar AN-baserad emulsion vilket är ett förstadie till sprängämne samt förvarar energetiska varor. Sprängämnet färdigställs i borrhål med hjälp av speciell laddningsutrustning. Forcit tillhör den lägre nivån enligt Sevesolagstiftningen.

Risker och möjliga olyckor

Vid brand kan giftig rök innehållande nitrösa gaser spridas. Det bedöms främst kunna påverka gruvområdet i första hand med kan vid ogynnsamma vindförhållanden påverka även närliggande områden.

Farliga ämnen

Oxiderande ämnen.

Samtliga verksamheter arbetar med säkerhet. Företagen tar fram säkerhetsinstruktioner och rutiner med grund i riskanalyser. Det kan exempelvis handla om hur stor sannolikhet det är att en olycka inträffar, vilka konsekvenser det skulle kunna få och i sådana fall, vilka åtgärder som ska vidtas. Sammanfattningsvis sker arbete för att verksamheterna ska vara så trygga som möjligt.

Verksamheterna är skyldig att förebygga risker för allvarliga kemikalie- och utvinningsavfallsolyckor. Företagen samverkar med den kommunala räddningstjänsten i säkerhetsfrågorna. Det finns också en plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.

Enligt 3 kap. 6 § i förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor finns krav på att allmänheten på lämpligt sätt ska få möjlighet att lämna synpunkter på kommunens plan för räddningsinsatser. Krav på att kommunen skall upprätta en plan för räddningsinsatser kommer som följd av att det aktuella företaget omfattas av de krav som ställs enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Syftet med denna lag är att förebygga och begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljö.

Här hittar du utställd plan:

Namnet Seveso kommer från orten Seveso i Italien där det inträffade en allvarlig kemikalieolycka 1976. Den var en av flera olyckor som inträffade under 1970-talet. Olyckorna drev fram en ny lagstiftning inom EU — det så kallade Sevesodirektivet.

Vid olyckan i Seveso bildades dioxiner i en okontrollerad kemisk reaktion vid ett utsläpp från en tillverkare av bekämpningsmedel. Utsläppet av tetraklordibensoparadioxin (TCDD) orsakade att 2000 människor fick behandlas för dioxinförgiftning och 25 kvadratkilometer mark förgiftades.

Läs mer om Seveso. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunens skyldighet:

• Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsatser för verksamheter på den högre kravnivån. Planernas syfte är att minimera skador på människor och miljö genom att fungera som beslutsstöd och bidra till att viktiga åtgärder inte förbises. Planen ska förnyas minst vart tredje år, och allmänheten ska då ges möjlighet att lämna synpunkter på planen. Planen ska också övas minst vart tredje år.
• Information till allmänheten från respektive Seveso-verksamhet ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats. Denna syftar till att informera om de risker som verksamheten medför och hur allmänheten i närheten ska skydda sig om ett sådant behov finns. För verksamheter på den högre kravnivån ska informationen även skickas ut till berörda (de boende i närområdet) utan begäran, minst vart femte år. Informationsinsatsen sker på verksamhetsutövarens bekostnad.
• Kommunen ska genomföra god fysisk planering som i möjligaste mån separerar Sevesoverksamheter från annan verksamhet.

Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, även kallad Sevesolagen, finns det två olika kravnivåer.

Länsstyrelsen avgör om en verksamhet ska klassas enligt Sevesolagen.

• Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan, kompletterat med en beskrivning till Länsstyrelsen och Arbetsmiljöinspektionen hur företaget kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är företaget skyldigt att skapa ett handlingsprogram för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.
• Företag som omfattas av den högre kravnivån ska, utöver skyldigheten enligt den lägre kravnivån, redovisa en säkerhetsrapport som ska förnyas var tredje år, eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten ska beskriva verksamheten, verksamhetens risker, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka.

I Gällivare finns flera företag som arbetar med farliga verksamheter dagligen. Om en olycka skulle inträffa kan det innebära både fara för dig och för miljön.

På den här sidan får du kunskap och viktig information om hur du ska agera vid en allvarlig olycka.

Att bo eller vistas bredvid en riskanläggning Öppnas i nytt fönster.

Där kan du läsa om verksamheter som hanterar dammanläggningar, farliga ämnen och vilka risker som finns. De verksamheter som hanterar farliga ämnen i större utsträckning, som till exempel gas och kemikalier, omfattas av en särskild lagstiftning. Den utgörs av EU-direktivet SEVESO-II som har införlivats i lagen om att åtgärda och förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Det innebär konkret att dessa verksamheterna bland annat lämnat in en säkerhetsrapport till berörda myndigheter om hur säkerhetsarbetet bedrivs.

Lagstiftningen ställer även krav på kommunen där verksamheterna finns. Minst vart femte år ska allmänheten som riskerar att påverkas vid en eventuell olycka informeras om hur de ska agera samt vilka åtgärder de själva kan vidta.

Gällivare räddningstjänst når LKAB Malmberget och Orica Sweden AB inom 10 minuter, Boliden Mineral AB Aitik inom 20 minuter. Räddningstjänsten är förberedd på att kunna hantera olyckor vid anläggningar som omfattas av Sevesolagstiftningen, till exempel brand eller kemikalieutsläpp. Om en olycka inträffar samverkar räddningstjänsten med polis, ambulans och eventuellt andra räddningstjänster eller myndigheter.

Hos räddningstjänsten i Gällivare finns det insatsplan för respektive verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen. Insatsplanen beskriver lämplig taktik vid olika olycksscenarier. Intern plan för räddningsinsats som räddningstjänsten tar fram för respektive objekt övas och uppdateras vart tredje år.

Organisering
Gällivare räddningstjänst är organiserad genom en heltidsstation samt fem räddningsvärn placerade i Skaulo, Nilivaara, Ullatti, Hakkas och Nattavaara. Gällivare räddningstjänst har avtal med LKAB industribrandkår, som kan ingå i den kommunala organisationen vid behov. Bemanningen på LKAB industribrandkår varierar över dygnets timmar.

Genom samverkansavtal med andra kommuner i Norrbotten och Västerbotten finns en gemensam ledningsfunktion placerad i Luleå på SOS-centralen. Samverkansavtal möjliggör även att nyttja varandras resursers vid större händelser.

Hos räddningstjänsten i Gällivare finns det insatsplan för respektive verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen. Insatsplanen beskriver lämplig taktik vid olika olycksscenarier. Intern plan för räddningsinsats som räddningstjänsten tar fram för respektive objekt övas och uppdateras vart tredje år.

En del avfallsanläggningar för utvinningsavfall definieras som riskanläggningar enligt förordningen om utvinningsavfall. För dessa riskanläggningar finns särskilda bestämmelser om bland annat säkerhetsledningssystem, intern plan för räddningsinsatser, kommunens plan för räddningsinsatser med mera.

Läs mer om utvinningsavfall.