Verksamheten

Verksamheten har ett övergripande ansvar för miljön på skolan eller förskolan. Det innebär att löpande undersöka vilka miljö- och hälsoskyddsrisker som finns.

Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för att förebygga riskerna och kontrollera att rutinerna följs. Om det finns brister i inomhusmiljön behöver verksamheten se till att de utreds och åtgärdas.

Fastighetsägaren

Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis för brister som är fastighetsrelaterade, till exempel fuktskador, bristfällig ventilation eller buller från ventilationen. Ibland är det verksamhetens ansvar att utreda och åtgärda bristerna. Det gäller exempelvis när det vistas fler personer i lokalerna än vad ventilationen är dimensionerad för.

Ansvarsfördelning

Upprätta en tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren. Då blir det enklare att veta vem som ska rätta till problem eller utföra undersökningar. Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för felanmälan till fastighetsägaren.

Buller kommer vanligtvis från ventilationen, men det kan också komma från radiatorer, kylskåp eller projektorer. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus finns riktvärden som används för att bedöma om bullret är en olägenhet för människors hälsa.

Vägledning och riktvärden för buller och höga ljudnivåer, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för att åtgärda buller från fasta installationer.

Verksamhetens ansvar

• Verksamheten ansvarar för att åtgärda buller som uppstår i verksamheten.
• Verksamheten bör regelbundet undersöka buller i lokalerna.
• Verksamheten ska veta vilka rum som är projekterade för stadigvarande vistelse.
• Om verksamheten vill använda lokalerna på ett annat sätt ska man se till att riktvärden för ventilation och buller uppfylls.

Exempel på hur buller i verksamheten kan minskas

• Sätt upp akustikplattor i taken och möbeltassar under bord och stolar
• Inred lokalerna med ljudabsorbenter eller ljuddämpande bord.
• Textiler har en ljuddämpande effekt men samlar även damm och andra föroreningar. Tänk på att tvätta dem regelbundet.

Dålig luft kan bero på bristande underhåll av ventilationen eller att ventilationen inte är anpassad efter hur många som vistas i lokalerna.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för att kontrollera fastighetens ventilationssystem regelbundet med hjälp av en behörig besiktningsman. Det kallas för obligatorisk ventilationskontroll (OVK).

• I skolor och förskolor ska ventilationssystemet kontrolleras vart tredje år.
• Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis även för underhåll av ventilationen. Underhåll omfattar bland annat kanalrensning, justering av luftflöden och åtgärder av brister som noterats i samband med ventilationskontrollen.

Verksamhetsutövarens ansvar

• Verksamhetsutövaren ska veta hur många personer ventilationen är anpassad för.
• Om det saknas underlag för att veta om ventilationen är tillräcklig bör verksamheten se till att ventilationen kontrolleras och att luftflöden mäts upp. Samråd alltid med fastighetsägaren/förvaltaren.
• Verksamheten ansvarar för åtgärder om personbelastningen är för hög i förhållande till ventilationens kapacitet.
• En åtgärd är att ha färre personer i rummet. Om det inte är möjligt behöver ventilationen åtgärdas.
• Verksamheten ska alltid samråda med fastighetsägaren om ventilationen behöver åtgärdas. Vid mer omfattande ventilationsåtgärder kan evakuering av verksamheten bli nödvändig.

Ta reda på om ventilationen är tillräcklig

En godkänd OVK innebär att ventilationen fungerar som det var tänkt när systemet togs i bruk. Om ventilationen i ett klassrum från början är dimensionerad för att klara en belastning på 18 personer och det istället nu vistas 32 personer i rummet räcker inte ventilationen till och luften blir dålig.

• Ventilationen måste alltid vara anpassad efter verksamheten och personbelastningen. En personbelastningskarta är ett bra verktyg för att ta reda på hur många personer ventilationen klarar av.
• Enligt Folkhälsomyndighetens riktvärden bör uteluftsflödet inte understiga 7 liter per sekund per person med ett tillägg på minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea, för att få bra ventilation.
• För att uppnå riktvärdena krävs oftast att ventilationen i skolor och förskolor har mekanisk till- och frånluft.

Personalbelastningskarta

En personbelastningskarta är ett bra verktyg för att få fram hur många personer ventilationen är anpassad för. Miljöavdelningen har tagit fram en beräkningsmall som stöd. Du kan hitta mallen nedan.

• För att ta fram en personbelastningskarta behövs uppgift om kvadratmeteryta och tilluften (den friska luften som tillförs rummen) som finns i luftflödesprotokollet eller i ventilationsritningen. Man kan antingen använda sig av de projekterade eller de uppmätta tilluftsflödena. I OVK-protokollet kan det saknas uppgifter för samtliga rum.
• Använder man sig enbart av det projekterade värdet så krävs det att man kontrollerar så att det projekterade och uppmätta luftflödet stämmer överens och ger en rättvis bild av ventilationskapaciteten.

Vädring bör ske kort och effektivt under cirka 5 minuter med flera fönster öppna samtidigt. Vädra innan och efter stora samlingar.

Att låta fönster stå öppna länge är inte energieffektivt. Barn och unga kan även störas av buller utifrån om fönster står öppna.

Verksamheten ska veta vilka farliga kemiska produkter som används. De ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Exempel på farliga kemiska produkter är labbkemikalier, städ- och rengöringsprodukter, desinfektionsmedel och målarfärg.

• Uppdatera kemikalieförteckningen årligen och se till att alla produkter som används i verksamheten finns med i förteckningen.
• Till varje faroklassad produkt ska det även finnas säkerhetsdatablad. Förvara dem på ett lättillgängligt ställe som alla på arbetsplatsen känner till.

Produktvalsprincipen i miljöbalken innebär att verksamheter alltid ska sträva efter att välja mindre farliga kemiska produkter. Detta är särskilt viktigt i miljöer där barn vistas, som i förskolor och skolor, för att minska deras exponering för skadliga ämnen. Genom att verksamheten aktivt gör medvetna val och prioritera produkter med lägre kemikaliepåverkan kan man bidra till en tryggare och hälsosammare miljö för både barn och personal.

En bra lokalvård hjälper till att hålla en god hygienisk standard och minska föroreningar i inomhusmiljön som skadliga kemikalier, mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen och pälsdjursallergen.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en publikation riktad till verksamhetsutövare inom skola och förskola, med fokus på städning och städbarhet. Den ger vägledning om hur man kan arbeta för att skapa en ren och hälsosam miljö genom effektiva och säkra städrutiner. Du hittar publikationen här:

Städning i skola och förskola - vägledning för verksamhetsutövare (Folkhälsomyndigheten) Länk till annan webbplats.

Verksamhetsutövarens ansvar

• Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur avtalet för städningen ser ut och följa upp det.
• Även om städningen utförs av en annan aktör ska rätt städmetoder och städutrustning användas.
• Dokumenterade städrutiner ska finnas för både den dagliga städningen och storstädningen.
• Städrutiner ska även finnas för städning på hög höjd i gymnastiksalar, redskapsförråd, städförråd och ventilationsdon
• Städrutinen bör innehålla städfrekvens, omfattning, metod, städmaterial och ansvar.

Städrutiner

Lokaler som alltid används ska städas dagligen. Städningen bör omfatta:

• Rengöring av lättåtkomliga ytor, som till exempel golv, bord, bänkar, stolar, och mattor.
• Ytor som man ofta tar i med händerna, som till exempel handtag och strömbrytare.
• Omklädningsrum eller toaletter med hög belastning kan behöva städas flera gånger dagligen.

Metoder

Det är viktigt att använda rätt metod på rätt material vid städningen. Ta därför reda på vilka städmetoder som krävs för de olika utrymmena och deras ytskikt.

• Torra städmetoder med mikrodukar eller fuktiga dukar och moppar virvlar upp mindre damm och färre kemiska produkter behövs. Det minskar även risken för städskador.
• Våta metoder sliter på golvet och kräver att vattnet byts ofta för att resultatet ska bli bra.
• Dammsugare ska ha ett effektivt filter för utblåsningsluften.

Undvik golvpolish

• Vid storstädning och golvvård bör ni undvika att använda golvpolish.
• Felanvändning av golvpolish kan leda till besvär kopplat till inomhusmiljön.

Möblera för städningen

• Golv och övriga ytor ska gå att komma åt.
• Förvara material, leksaker, madrasser och liknande i skåp så att de inte ligger och samlar damm.
• Ju mer öppna ytor desto mer damm blir det i luften.
• Se till att barn och ungdomar inte är i rummet vid städning så att de inte andas in damm eller städkemikalier.

• Minst en toalett per 15 barn/ungdom.
• Syftet är att minimera risken för smittspridning samt att de inte ska gå och hålla sig.

En stabil och lagom inomhustemperatur är viktig för barns hälsa och välmående. Särskilt små barn är känsliga för både kyla och värme, och under värmeböljor ökar risken för värmerelaterade hälsoproblem. Det är därför viktigt att följa rekommendationer för temperatur och säkerställa god temperaturkontroll i lokalerna.

• Temperaturen bör vara mellan 20 och 22 grader Celsius.
• Golvtemperaturen bör helst vara runt 18 grader Celsius och bör inte vara lägre än 16 grader Celsius.
• I lokaler där känsliga grupper vistas ställs högre krav på inomhustemperaturen.
• Drag från dörrar eller fönster bör åtgärdas.
• Sätt upp termometrar i lokalerna för att hålla koll på temperaturen under året.

Allmänna råd om temperatur inomhus (Folkhälsomyndigheten) Länk till annan webbplats.

Värmeböljor särskild risk för små barn

Barn i åldern 0–5 år är extra sårbara för höga temperaturer.

• Mindre barn kan inte reglera sin kroppstemperatur lika effektivt som vuxna eftersom de inte svettas lika mycket. De söker sig inte själva till svalare områden eller dricker när de behöver.
• Höga temperaturer kan leda till värmeutmattning och i allvarliga fall värmeslag. Riskerna med värme ökar om barnet har en kronisk sjukdom som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom.

Råd vid värmeböljor (Folkhälsomyndigheten) Länk till annan webbplats.

Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen.

• Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda fuktskador.
• Verksamheten ansvarar för att felanmäla misstänkt fuktskada till fastighetsägaren.

Tecken på fuktskador är missfärgning, avvikande lukt och bubblor i mattor eller tapet. Kontrollera även att det inte finns fuktskador innan ni börjar använda en ny lokal. En gammal fuktskada som är felaktigt åtgärdad kan också orsaka hälsoproblem.

För att minimera risken att legionella växer till i vattenledningarna ska varmvattnet ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på rätt sätt.

• Vattnet i en varmvattenberedare ska vara minst 60 grader Celsius och i ledningarna ska varmvattnet vara minst 50 grader Celsius.
• Där små barn på egen hand kan tvätta händerna finns det risk för skållning. Temperaturen ska därför regleras ned till 38 grader Celsius vid blandaren. Nedregleringen ska vara fackmannamässigt utförd. Kontakta fastighetsägaren om du är osäker.

Dagsljus är viktigt för barns välmående och hälsa eftersom det påverkar både humör och dygnsrytm.

• Lokalerna ska ha tillräckligt med dagsljus. Barn och unga ska ha möjlighet att se ut.
• Fönsterytan bör vara minst 10 procent av golvytan i de utrymmen där barnen och ungdomarna vistas dagligen.
• Källarlokaler erbjuder sällan tillräckligt med dagsljus och bedöms inte vara lämpliga som skol- eller förskolelokaler.

Det är vanligt med sjukdomar som är kopplade till överkänslighet, exempelvis allergi. För att alla barn och ungdomar ska må bra ska du tänka på följande:

• Ta reda på vilka allergier som barn, unga och personal har. Det kan röra sig om pälsdjur, pollen, starka dofter eller olika former av matallergier.
• Ta fram rutiner för att förebygga problem med allergier. Bra städning och bra ventilation i skolan är viktigt för att minimera allergen-nivåer till den lägsta möjliga nivå, samt förhindra att barn och ungdomar blir sämre i sin allergi i skolan.

Smitta kan motverkas med väl utarbetade rutiner för handtvätt och hygien, särskilt vid blöjbyten, toalettbesök och måltider. Flytande tvål och engångshanddukar ska finnas på alla toaletter. Vid utbrott av smitta är det viktigt att vidta åtgärder som extra städning, rengöring av leksaker samt information till föräldrar och personal för att minska smittspridning. Exempel på åtgärder som bör vidtas vid utbrott av smitta är:

• Rengöring av leksaker och annat pedagogiskt material.
• Information till föräldrar
• Extra städning, särskilt av ytor som man tar i med händerna som handtag.

Höga radonhalter ökar risken för lungcancer på lång sikt. Fastighetsägaren ansvarar för att mäta radonhalten och vid behov vidta åtgärder för att sänka den. Radon bör mätas minst vart tionde år, samt vid omfattande renoveringar eller förändringar som påverkar ventilationsflödet.

Det är dock också verksamhetsutövarens ansvar att genom egenkontroll säkerställa att radonmätningar har genomförts och att eventuella åtgärder är vidtagna för att skapa en säker inomhusmiljö för barn och personal.