Klagomål på inom- och utomhusmiljö

Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem och är den miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Problemet är störst i närheten av stora trafikleder. Trots att buller inte är direkt livshotande på samma sätt som vissa andra miljöstörningar påverkar det vår hälsa mycket och möjligheten till en god livskvalitet.

Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller ge upphov till stress. Buller kan även leda till sämre inlärningsförmåga och göra det svårare att höra vad andra säger, inte minst för personer med hörselnedsättning.

Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer och det finns allmänna råd kring hur mycket det får bullra i olika typer av lokaler och i ditt boende.

Läs mer om riktvärden för buller inomhus på Folkhälsomyndighetens Länk till annan webbplats.

Om du störs av buller eller oljud av något slag ska du först av allt vända dig till den fastighetsägare vars fastighet eller verksamhet bullret eller oljudet kommer ifrån. Det är den som orsakar en störning som ansvarar för att undersöka och åtgärda problemet. Det är först efter att den som orsakar störningen har haft möjlighet att åtgärda problemet som du kan vända dig till miljö och bygg på Gällivare kommun. Om inte fastighetsägaren eller den som orsakar störningen åtgärdar problemet kan du anmäla ett klagomål till miljö och bygg genom att maila mobpost@gallivare.se eller ringa växeln 0970-81 80 00

Vem ska jag kontakta vid buller från:

• installationer: fastighetsägaren/hyresvärden
• grannar: grannen som stör och om du inte får gehör, kontakta din hyresvärd
• trafiken: vänd dig till den som ansvarar för vägen som stör vilket är antingen Trafikverket eller samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen på Gällivare kommun för kommunala vägar.
• byggarbetsplatser: Kontakta ägaren till den fastighet där byggnationen sker.
• arrangemang: Som boende i en stad eller tättbebyggt område får man ibland räkna med höga ljudnivåer från tillfälliga arrangemang. Det är något man normalt får acceptera så länge det inte handlar om en långvarig eller ofta återkommande störning utan om en begränsad tid. Du ska vända dig direkt till arrangören om du störs eftersom det är dennes ansvar att motverka störningar.
• krogar: Störs du av musik med mera ska du i första hand prata med den verksamhet som ansvarar för den störande musiken. Det är verksamheten som är skyldig att se till att de inte stör närboende.
• verksamheter: Som boende i en stad kan man uppleva bullerstörning från olika närliggande verksamheter som till exempel från varutransporter och sophämtning. Det är något man normalt får acceptera så länge det inte handlar om en långvarig eller ofta återkommande störning. Kontakta verksamheten som orsakar bullerstörningen och påtala att du störs.
• skällande hundar: Hundar ska inte orsaka olägenhet för närboendes hälsa, men ett visst mått av skällande får man tåla. Störs du av hundskall ska du alltid i första hand kontakta hundägaren eller fastighetsägaren.

Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika saker. Det kan handla om byggfel eller något som uppkommit i efterhand, till exempel på grund av sprickor i fasaden eller läckage i rörledningar. Det kan också bero på bristande ventilation. Fuktfläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak kan vara tecken på fukt- och mögelskador. Fukt och mögel kan också visa sig genom att färgen flagnar, tapeter eller plastmattor som bubblar sig, om det är hög luftfuktighet eller att det känns en unken lukt.

Om du har fått problem med fukt och mögel i din bostad ska du vända dig till din fastighetsägare eller hyresvärd. Först efter att du kontaktat din hyresvärd och denne inte åtgärdat problemet kan du anmäla ett klagomål till miljö och bygg på Gällivare kommun genom att maila mobpost@gallivare.se eller ringa växeln 0970-81 80 00

Förebyggande tips för att minska risken för fukt och mögel i ditt badrum:

• Använd ett duschdraperi och torka upp vatten på golvet efter du har duschat eller badat.
• Rengör badrummets golvbrunnar, under badkaret samt runt lister på badkaret eller i duschen regelbundet.
• Vädra regelbundet för att minska fukten i rummet.
• Häng inte upp för mycket tvätt.
• Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
• Gör en enklare ventilationskontroll genom att se efter om den klarar av att suga tag i ett vanligt papper. Det ska även finnas en spalt som är ungefär lika bred som ett lillfinger under eller över dörren till badrummet. Det kan också finna en ventil i själva dörren eller i anslutning till den. Den är till för luftväxling så att ventilationen fungerar.
• Ventilationssystemet har inte alltid kapacitet att ventilera ut all fukt från ett badrum som används av flera personer. Den kvarvarande fukten kan medföra tillväxt av mögel. Detta kan tvättas bort en gång i veckan med en tvättsvamp och rengöringsmedel.

Legionellabakterier förekommer naturligt i sjöar och vattendrag i mycket låga koncentrationer. Bakterierna finns därför också sporadiskt i distributionsnätet för dricksvatten och i andra vattensystem i samhället.

Man kan bli sjuk av legionellabakterien, man kan få en allvarlig lunginflammation med feber, huvudvärk och muskelsmärtor, hosta med mera. Legionellabakterien kan växa till i vattenledningssystem där det framför allt är en för låg framledningstemperatur.

Misstänker du att du smittats med legionella efter besök i en offentlig verksamhet av något slag (till exempel simbassäng, bubbelpool, duschar) eller i ditt boende ska du kontakta fastighetsägaren och/eller verksamhetsutövaren. Misstänker du att du har legionella i vattenledningssystemet i din villa ska du kontakta ett VVS-företag för att få hjälp med sanering och förebyggande åtgärder. Vid bedömning om sanering behövs så tänk på vilka som kan vara utsatta för risk i just denna anläggning. Till riskgrupper hör bland annat personer med nedsatt immunförsvar och rökare.

Förebyggande åtgärder för att minska risken för legionella:

• Vid tappstället ska varmvattentemperaturen vara minst 50°C. Var uppmärksam på skållningsrisken. Temperaturen vid tappstället får inte överstiga 65°C.
• I varmvattenberedaren eller värmeväxlaren ska varmvattentemperaturen vara lägst 60°C.
• Kallvattnet (dricksvattnet) ska ha en temperatur av högst 18°C.
• Kontrollera att det inte finns blindledningar med stillastående vatten.
• Spola igenom duschen med varmt (hett) vatten om den stått oanvänd en tid, till exempel i fritidshuset eller om du varit bortrest.
• Byt duschslang och duschmunstycke regelbundet. Då tar du bort typiska tillväxtzoner för legionellabakterien.
• Kontrollera och rengör varmvattenbehållaren regelbundet. I slammet som finns på bottnen trivs bakterier.
• Kontrollera att handdukstorkar med vattenuppvärmning är rätt installerade.
  
  

Läs mer om legionella på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Alla människor har rätt att vistas i en rökfri miljö. Det är förbjudet att röka i offentliga miljöer dit allmänheten kommer, både inom- och utomhus och vid entréer.

I rökfria miljöer, både inom- och utomhus, är det förbjudet att:

• Röka tobak
• Röka örtprodukter
• Använda elektroniska cigaretter så kallade e-cigaretter
• Använda njutningsmedel som motsvarar rökning men som inte innehåller tobak. Exempelvis smaksatta stenar och vattenpipa.
• Inhalera tobak som förångats eller upphettats på annat sätt exempelvis via vattenpipa.

På dessa platser är rökning förbjuden:

• Lokaler för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden för förskolor och fritidshem.
• Lekplatser som allmänheten har tillträde till.
• På inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning, dvs. idrottsanläggningar.
• Lokaler, affärer, centrum och verksamheter samt entré dit allmänheten kommer.
• Lokaler samt entré för hälso- och sjukvård.
• Lokaler för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård.
• Kollektivtrafik och vänthallar samt inomhus och utomhus på perronger.
• Restauranger, caféer och andra serveringsställen. Rökförbudet gäller också på uteserveringar.
• Hotell, vandrarhem och liknande verksamheter.

Läs mer om rökfria miljöer på Folkhälsomyndighetens hemsida Länk till annan webbplats.

Anmäl rökning på fel plats

Om du ser att det röks i miljöer där det inte är tillåtet ska du i första hand be verksamhetsutövaren att se till så lagen följs i dennes lokaler. Åtgärdas inte problemet ska du anmäla detta till miljö och bygg på Gällivare kommun genom att maila mobpost@gallivare.se eller ringa växeln 0970-81 80 00

Vem bär ansvaret vid problem med skadedjur?

Skadedjur eller ohyra är ett allmänt uttryck för oönskade djur som kan innebära skada på egendom (trä, textilier, livsmedel), obehag för dig som drabbas eller sjukdomsrisker.

Enligt miljöbalken 9 kap 9 § är det fastighetsägaren som har ansvar över att bostäder och lokaler är fria från skadedjur. Även nyttjanderättshavaren har ett ansvar enligt miljöbalken.

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring så kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Det finns mycket du kan göra för att hålla skadedjur och ohyra borta. Ett enkelt sätt är att städa och hålla rent. På så sätt får insekter inte chans att föröka sig och du minimerar även deras tillgång på mat.

Boendes ansvar

Som boende i ett flerfamiljshus har du ansvar att informera din fastighetsägare omedelbart om du upptäcker ohyra. Vid saneringar kommer du behöva följa anvisningar & instruktioner som är viktiga att följa för att en sanering ska bli lyckad och för att du som boende ska kunna bli av med ditt problem. Det finns vissa saker som är bra att tänka på för att undvika att bli drabbad samt om du har blivit drabbad.

1. Förvara mat säkert! Förvara mat och livsmedel i täta behållare för att förebygga att skadedjur dras till dem, var noga med att ofta rengöra platsen där du förvara livsmedel.
2. Mata inte vilda djur! Att mata fåglar och övriga vilda djur när man bor inom tätbebyggt område kan orsaka problem för dig själv eller dina grannar. Gnagare lär sig att hitta mat och oftast är det vid tex fågelbordet där maten finns lätt tillgänglig.
3. Se över din sophantering, inomhus samt utomhus. Rengör ofta kring sopkärlen, byt soppåse varje dag osv.
4. Om du drabbats av ett skadedjur är det viktigt att förhindra att spridning sker, tex om du vet med dig att du har vägglöss, ängrar osv. Undvik att sälja vidare/kassera inredning som dessa kan ha etablerat sig i under den tid saneringen pågår.
   Om du dammsuger när du vet att du har problem med skadedjur kan du behöva frysa in dammsugarpåsen innan du kasserar den för att förhindra spridning till övriga i fastigheten, särskilt viktigt om sophanteringen sker i samma fastighet.

Övrig information om djur som kan skapa problem

Gnagare/fåglar

Gnagare av olika slag behöver extremt små håligheter för att ta sig in där de vill. Det bästa sättet att bli av med de är att täta de håligheter som man hittar på fastigheten. Tänk även på att försvåra för gnagare att ha tillgång till föda inomhus/utomhus.

Om du har problem med gnagare kring din fastighet kan det vara bra att se över växtligheten, då detta kan skapa bra skydd för gnagare och ett bra ställe att uppehålla sig på.

I vissa fall kan även fåglar orsaka olägenheter. Duvor och andra fåglar kan bygga bo på balkonger, fönsternischer och liknande vilket kan skapa problem med nedsmutsning. Avföring från fåglar kan innehålla sjukdomar som kan vara mycket smittsamma, att hantera detta kräver skyddsutrustning. Ett bra sätt att inte få problem med fåglar är att undvika häckningsplatser där dessa trivs, en bra plats för fåglar är ofta vart det finns skydd från nederbörd & vind samt vart fåglarna får vara ifred och inte blir störda av andra djur/människor.

Se över din sophantering och var noga med hur du förvara dina sopor. Detta kan locka till sig både fåglar och gnagare! Det ska vara rent & städat kring behållarna samt finnas lock. På vissa sopkärl finns en bottenplugg för att man ska kunna rengöra tunnan, se till att denna är stängd när soptunnan används då gnagare lätt tar sin den här vägen och finner föda om man lämnar den öppen.

Om du har fruktträd/buskar, var noga med att plocka upp fallfrukt.

Vägglöss/kackerlackor

Var uppmärksam om du reser, oftast tar vi med oss dessa hem genom resor. Var noga med att tvätta allt du haft med på din resa, kontrollera väskan så inget fastnat på eller i väskan.

Övriga insekter/kryp

Det finns många insekter och kryp som vi inte vill ha i våra hem, exempel på dessa kan vara myror, getingar, silverfiskar, mjölbaggar, ängrar.

Att ha fönster/dörrar öppna är det vanligaste sättet för dessa att ta sig in hos oss. Ibland har vi otät fasad och dessa kan ändå söka sig in.

Att ta bort ett gammalt getingbo som finns i fastigheten är en bra idé då dessa kan bli ett bra boende för andra djur som tex ängrar. Har du ett aktivt getingbo kan du behöva hjälp med att avlägsna denna, kontakta försäkringsbolag/saneringsfirma för att se vilken hjälp du kan få!

Sanering/Spridning på allmän plats

Sanering på allmän plats där biocider krävs för att sanera måste göras av ett saneringsföretag, endast biocider som är godkända får användas och den som utför saneringen behöver inneha ett tillstånd som är utfärdat av folkhälsomyndigheten/Arbetsmiljöverket.

Är det en punktsanering krävs inget tillstånd men en anmälan till kommunen behöver göras direkt efter utförd sanering. Är det en större sanering som ska utföras på allmän plats ska miljöavdelningen kontaktas/informeras före sanering påbörjas.

Fåglar är ett naturligt inslag i vår stadsmiljö och är viktiga i naturen. Men fåglarna kan även upplevas som störande, exempelvis när de smutsar ner eller skränar. Många tycker om att mata fåglar och gör det i gott syfte. Men det är viktigt att tänka på att risken för störningar till omgivningen många gånger ökar vid matningen. Under sommarhalvåret behöver fåglarna normalt inte matas då det finns en rik tillgång av naturlig föda. Det är endast vintertid som fåglar kan ha det svårt att hitta mat, och är i behov av extra utfodring från oss människor. Fågelmatning på ett olämpligt sätt kan orsaka problem för grannar och faktiskt till och med få rättsliga konsekvenser.

Så matar du fåglar på bästa sätt

• Matningen bör ske över marknivå, till exempel med ett fågelbord eller liknande.
• Fågelbordet bör vara utformat så att endast småfåglar kan komma åt fågelmaten, eftersom större fåglar såsom duvor, skator och måsar kan orsaka skrän och nedskräpning.
• Om fågelmat läggs ut på marken, kan den locka till sig råttor och möss eller andra skadedjur.
• Fåglarna bör inte kunna gå i maten, fåglarna kan förorena fågelmaten med spillning vilket kan leda till att det finns en risk att sjukdomar sprids mellan fåglarna. Spillning kan även i större mängder exempelvis skada fasader.

Vad kan man mata fåglarna med?

Erbjud endast fågelfrö, talgbollar eller liknande.

Det är olämpligt, och i vissa fall förbjudet, att mata vilda djur med matrester. Endast en del av maten äts av fåglar, resten äts av råttor, möss och andra gnagare.

Alla matrester ska sorteras som organiskt avfall eller komposteras på fastigheten. Ska du börja kompostera behöver du anmäla det på förhand till avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Det är viktigt att du tänker på vilken typ av kompost du väljer och var du väljer att placera den. Detta för att undvika besvär för dig själv och omgivningen.

Smittspridning av fågelmatning

Förutom obehaget som många upplever av skadedjur kan de även bidra till smittspridning. På grund av den risk för olägenhet gnagare utgör i form av exempelvis smittspridning, är det viktigt att så långt som möjligt begränsa förekomsten av dessa inom tätbebyggda områden. Fågelmatning kan exempelvis leda till utbrott av salmonella som även kan smitta husdjur och människor.

Vem bär ansvaret?

Som fastighetsägare får du mata fåglar på din fastighet, du har rätt att bestämma vad som gäller för fågelmatningen på den egna fastigheten, förutsatt att matningen inte leder till störningar i omgivningen.

Bor du i ett flerfamiljshus kan det finnas ordningsföreskrifter som säger att det inte är tillåtet att mata på balkonger, fönsterbrädor och loftgångar. Bor du i en bostadsrätt kan motsvarande regler finnas i bostadsrättsföreningens stadgar. En lösning kan då vara att mata fåglarna från en gemensam automat på gården.

Om du upplever inomhustemperaturen i ditt boende som för kall eller för varm vänd dig i första hand till fastighetsägaren, din hyresvärd eller bostadsrättsföreningen du bor i. Om inte tillräckligt görs för att åtgärda problemet kan du anmäla ett klagomål till miljö och bygg på Gällivare kommun genom att maila mobpost@gallivare.se eller ringa växeln 0970-81 80 00. De kan sedan ställa krav på att fastighetsägaren ska utreda och eventuellt åtgärda inomhustemperaturen.

Folkhälsomyndigheten har allmänna råd om temperatur inomhus som beskriver vilka temperaturgränser som gäller för ett boende.

Läs Folkhälsomyndighetens allmänna råd kring temperatur i boende Länk till annan webbplats.

Luften i våra bostäder och lokaler måste hela tiden bytas ut mot renare luft. Dålig ventilation kan medföra hälsoproblem som allergi eller andra överkänslighetsreaktioner. Dålig ventilation kan också göra att radonhalten blir högre i ditt boende. Risken för fukt- och mögelskador ökar också i ditt boende om ventilationen inte fungerar på ett bra sätt.

Du som bor i bostaden har ansvar för att ventiler är öppna och rengjorda. Det är däremot alltid fastighetsägaren som är ansvarig för att ventilationen i din bostad fungerar i sin helhet. Du ska i första hand vända dig till din hyresvärd, bostadsrättsförening eller fastighetsskötare om du bor i lägenhet och har problem med ventilationen. Är du själv ägare av ditt hem ansvarar du själv för att ventilationen fungerar som den ska.

Om du inte får någon hjälp av din fastighetsägare och du tror att problemet kan innebära en hälsorisk kan du anmäla ett klagomål till kommunen genom att maila mobpost@gallivare.se eller ringa växeln 0970-81 80 00. Klagomålet tas då om hand av avdelning miljö och bygg på Gällivare kommun som har tillsyn över att fastighetsägare följer miljöbalkens krav om "olägenheter för människors hälsa".

Obligatorisk ventilationskontroll

I bland annat Boverkets byggregler (BBR) finns bestämmelser som ska förebygga problem på grund av dålig ventilation och bristfällig skötsel. Ansvaret ligger hos fastighetsägaren. Protokoll från ventilationskontroller (OVK) ska skickas till kommunens bygglovsenhet. För en- och tvåfamiljshus gäller kravet på OVK endast vid ny- och tillbyggnad. För flerbostadshus ska kontrollen göras med 3 eller 6 års intervall, beroende på ventilationslösning. Kontakta avdelning miljö och bygg på Gällivare kommun om du vill begära ut ett OVK-protokoll för en särskild fastighet.