Idag är det Hemtjänstens dag i Sverige.
Med cirka 1000 insatser per dag är hemtjänsten i Gällivare tillvarons obesjungna hjältar för cirka 400 brukare i kommunen som varje dag får hjälp med det som inte går längre.
Praktiska saker men kanske viktigast av allt, mänsklig kontakt och umgänge.
- Det bästa med jobbet är när man känner att de mår bra, att de tycker om oss, säger Annika Tullnär på Hemtjänsten södra.

Det ingår inte i insatsen men Annika Tullnär skottar ändå ingången till Solveig Ahlm, 91, när hon och hennes kollega Olivier Ndayishimyiye kommer för ett besök.
- Äsch, det tar ju ingen tid.
Fast det gör det ju.
- Hej Solveig, hälsar hon när hon kommer in för ett av dagens två besök hos Solveig.
- Nej men hej! Kommer ni redan, blir svaret.

Solveig är en pigg och klar 91-åring som behöver hjälp med det praktiska för att kunna bo hemma. Maken dog för 30 år sedan och barn och barnbarn bor i Schweiz. Så lite ensamt blir det. Då är det två saker som håller henne uppe, sport på TV och hemtjänstens besök.
- De är ju alltid så trevliga och glada och tar sig tid.
Vi får gärna ta en bild men då måste ju håret fixas till lite, så medan Olivier diskar och plockar undan så tar Annika fram kammen.

Insatserna för brukarna spänner över många saker. Matleveranser, medicinutdelning, städning, hygien, hämta post. Med mera. Men kanske det sociala är det viktigaste för dem vars dagar blivit långa och timmarna många.
- Hur skulle jag själv vilja bli behandlad om jag var gammal? Om jag hjälper dem så kanske jag får hjälp när jag blir äldre, säger Olivier Ndayishimyiye.

Tomas Landström är enhetschef för Hemtjänsten södra och han berättar att de lägger stor vikt vid ett bra bemötande.
- Vi ska ta hand om dem som om de vore hjältar. För det är de, det är de som byggt upp det Sverige vi lever i, säger han.
- Och samtidigt tycker jag att min personal är hjältar. De drivs av omtanke och med tanke på hur oerhört mycket vi gör, mängden av insatser varje dag, så är det mycket lite som blir fel. Annika och Olivier blir dock generade när jag berättar att chefen kallat dem hjältar.
-Vi gör ju bara vårt jobb, säger Olivier.
- Precis, säger Annika. Men jag kan känna mig väldigt stolt när jag märker att vi sprider glädje. Att brukarna tycker om oss.