Om att förlora rötter och att ta dem tillbaka.

En vinterkväll sitter Jonna i sin nyköpta gård och försöker lära sig meänkieli, farfars språk, det hon aldrig fick lära sig som barn. Språket farfar nu endast talar då blodproppen tagit svenskan ifrån honom.

Utanför fönstret närmar sig Lasse. Han som en gång ägde samma gård, han som lämnade byn för många år sen, men som nu drivs tillbaka, av anledningar inte ens han själv förstår.

På andra sidan jorden grubblar Markus, Lasses son, på vad hans efternamn betyder, och varför han inte verkar kunna vänja sig med de nya ljuden i den nya stora staden.

Katarina minns kampen de förde på åttiotalet. Striden om språket, identiteten och kulturen. Den de förde mot årtionden av försvenskningspolitik och skam. Striden de till slut vann, men till vilket pris? Var det värt det?

Vad betyder ens rötter? Vad betyder ens ursprung, om man behövt lämnat kulturen bakom sig? Vem blir man om man inte fått lov till att tala sitt språk eller aldrig fått lära sig det? Och är det möjligt att ta sitt ursprung tillbaka?

Mer information finns på www.riksteatern.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..