Gällivare kommun bosätter nyanlända
Grunden för Gällivare kommuns integrationsarbete är det nationella målet för integrationspolitiken: lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Integration skapar vi tillsammans
Integration handlar om att skapa ett inkluderande Gällivare och det kan vi bara göra tillsammans. Integration omfattar alla i samhället och bygger på ömsesidig förståelse. Då skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle. För att detta ska kunna ske behövs ett gott mottagande och en god introduktion till livet som nya Gällivarebor. Tillgång till en bostad, barnomsorg och skolgång, hälsa och sjukvård, utbildning för de vuxna följt av arbetstillfällen liksom fritidssysselsättning och sociala mötesplatser liksom inflytande och delaktighet är centralt. En inkluderande integration kan inte kommunen allena åstadkomma. Här behöver vi alla tillsammans hjälpa till; du och jag, föreningslivet, näringslivet, samfund och myndigheter.
Olika begrepp
Det finns en massa begrepp; asylsökande, nyanländ, flykting. Här kommer en kort beskrivning av några av de ord som ofta används:
Integration - Integration är en ömsesidig process mellan individen och samhället, som understryker lika tillgång till makt, inflytande och politiska resurser. För den enskilde individen innebär det möjlighet att ta aktiv del i samhällslivet och kunna påverka samhällsutvecklingen utan att ge upp sin personliga identitet. Det handlar om allas möjlighet att vara inkluderad i samhället; skola, arbetsplats, boende samt andra sociala, kulturella och politiska sammanhang. Detta förutsätter kommunikation och ömsesidig förståelse mellan människor samt kunskap om varandras kultur, synsätt och samhälle.
Nyanländ - En nyanländ person är en person som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.
Flykting - En flykting har skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. En s.k. kvotflykting har före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras av Migrationsverket.
Massflyktsdirektivet - En person som fått uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Det innebär att ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och som lämnade Ukraina efter den 24 februari 2022, och för personer som har rest in i Sverige från och med den 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas i landet.
En person som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att få hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige. Ett uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet gäller till den 4 mars 2023 och kan därefter förlängas 6 månader i taget upp till ytterligare två år.
Ensamkommande - Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare.
Asylsökande - En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och ansökt om skydd. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen står under LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) och får ett id kort av Migrationsverket som bevis på rätten att vara i Sverige.