Innehållet i ett badrumsskåp är sällan så harmlöst som man kan tro. Via våra kroppar och hår rinner det allra mesta så småningom ut genom avloppet. Svårnedbrytbara silikoner och vaxer blandas med giftiga hårfärger och blir i slutändan en svår nöt att knäcka för våra reningsverk.

Reningsverken är mycket bra på att ta hand om de mer naturliga sakerna vi spolar ut i avloppen men de är sämre på kemikalier. Många är svåra att bryta ned och åker ut i vattendragen och kan lagras i djur och natur. Varje dag använder vi ungefär 110 ton kosmetika och hygienprodukter i Sverige vilket ger ett ständigt tillflöde.

Konserveringsmedel försämrar rening
Att få bakterier och mögel i produkterna är inte hälsosamt och därför tillsätts konserveringsmedel. Då förlängs också hållbarheten och flaskorna kan transporteras långt och förvaras länge. Men eftersom konserveringsmedlen är bra på att just döda mikroorganismer kan de också ställa till problem, särskilt i de bassänger vid reningsverken som är beroende av sina bakterier i de biologiska processerna.

De kan påverka den biologiska reningsprocessen och i sin tur leda till att vattnet blir sämre renat. Några av de värsta är triclosan och silver som kan finnas i så kallade antibakteriella produkter, berättar Cajsa Wahlberg, miljökemist på Stockholm Vatten. Triclosan och silverföreningar följer med ut i vattendragen där de kan vara mycket giftiga för organismer. Länge har triclosan varit vanligt i tandkräm men många handlare har på eget initiativ tagit bort tuberna. Fortfarande är ämnet tillåtet och går att hitta bland annat i lite finare stiftdeodoranter. Även träningskläder och strumpor som skyltar med att vara antibakteriella kan innehålla triclosan, silverjoner eller liknande giftiga föreningar.

Gifter i hårfärger
Ungefär fem miljoner paket hårfärg används i Sverige årligen. Även om varje förpackning innehåller låga doser av miljö- och hälsofarliga ämnen blir det i slutändan stora mängder som kommer till reningsverken. Många bryts inte ned där utan återfinns i naturen. Ett ämne som används i stora kvantiteter är resorcinol som är akut giftig för vattenlevande organismer. Även de ämnen som går under gruppnamnet aromatiska aminer misstänks vara skadliga för miljön. De är dessutom starkt allergiframkallande och värst är parafenylendiamin som var förbjuden i Sverige tills vi gick med i EU.

 

Kunskap saknas
Av de 7 000 ämnen som får ingå i kosmetika och hygienprodukter saknas information om ungefär en fjärdedel. Dessutom kan det ske reaktioner när de blandas somingen känner till.
Polymerer är långa kedjor av sammansatta molekyler som återfinns i bland annat plaster, silikoner och vaxer, till exempel hårvaxer. Silikoner gör huden mjuk och håret glansigt och återfinns ofta i hårstylingprodukter, hårbalsam och hudkrämer.

Förstör generatorerna
Silikonernas byggstenar kallas siloxaner och även de används flitigt i bland annat hudkrämer och deodoranter. De är mycket flyktiga och gör att en kräm inte känns kallpå huden. I Sverige importeras 38 ton varje år och nästan allt används inom kosmetikaindustrin. Siloxaner har man hittat i fåglar ända på Svalbard vilket tyder på att de kan fraktas långa sträckor i luften. En del hamnar också i avloppen och sedermera i reningsverkens rötslam där de kan ställa till ett ganska oväntat bekymmer. 
Vi har märkt att siloxaner finns i gasen som bildas i våra rötkammare och där förstörde generatorerna vi använder för att skapa el, det blir ett internt problem här på reningsverket, säger Cajsa Wahlberg.
 
Parfymerat utloppsvatten
Nästan alla hygienprodukter som vi köper är parfymerade trots att även parfymämnen är starkt allergiframkallande. Värst för miljön är de syntetiska myskdofterna som har en förmåga att ansamlas i djur och människors fettvävnad, man har också hittat dem i bröstmjölk. Dofterna från bland annat schampo och hårspray blir en onödig belastning för reningsverken. Alla parfymämnen bryts inte ned utan många fortsätter ut i vattendragen. 
När man står vid utloppet från reningsverket känner man en klar parfymdoft från det renade vattnet, berättar Cajsa Wahlberg. Man kan ju bara önska att folk börjar leta upp de miljömärkta produkterna som finns. Och dessutom använder mycket färre produkter, de flesta är ju ganska onödiga.

Katarina Johansson har skrivit boken Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Den kommer ut på Ordfront förlag nästa år, och finns i handeln från och med april.
Artikeln hämtat ur: Svenskt Vatten nr 6, december 2010