Oljeavskiljare ska användas vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra s.k. lätta vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten).

Olja och metaller orsakar både akuta gifteffekter och långsiktiga effekter i vattenmiljöer. Dricksvattentäkter skadas redan vid små utsläpp. I avloppsreningsverken kan olja ge störningar i reningsprocessen eftersom de byggda för att ta emot och rena hushållsspillvatten som är biologiskt nedbrytbart samt att reducera fosfor. Spillvatten från industrier och andra verksamheter kan dock tas emot under vissa förutsättningar.

En oljeavskiljaranläggning är inte en reningsanläggning utan avskiljningen av olja och metaller är endast ett steg för ett renare vatten. I vissa verksamheter kan ytterligare reningssteg bli aktuella efter oljeavskiljaren.

Exempel på verksamheter där oljeavskiljare krävs:

• Avloppsförsedda industribyggnader tex bilverkstad
• Tvättplats för motorfordon
• Påfyllningsplats för drivmedel
• Motor- och servicehallar
• Gör-det-själv-hallar och spolplattor
• Industrier med oljehantering eller tvätt av oljiga produkter
• Om upprepade utsläpp av olja konstateras i ledningsnätet eller pumpstationer från befintlig verksamhet kommer krav att ställas på omedelbar installation av oljeavskiljare.

I praktiken innebär detta att verksamheter där det finns risk för utsläpp av olja till avlopps- eller dagvattennätet ska ha oljeavskiljare.

Garage och maskinhallar under 50m²

I garage och maskinhallar mindre än 50 m² till exempel villagarage, räcker det med en enklare oljefälla. Undantaget gäller endast vid förvaring av fordon där enbart smältvatten och inget tvätt-/spolvatten förekommer.

Oljefällor i mindre garage/maskinhallar bör kunna ta hand om ca 1 liter olja. Oljan ska lämnas in för omhändertagning som farligt avfall. Det är viktigt för funktionen att oljefällan fylls med vatten efter tömning.

Standard för oljeavskiljare

För oljeavskiljare finns en europeisk standard som också gäller som Svensk Standard SS-EN 858-1 och 858-2. Del 1 omfattar produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. Del 2 omfattar principer för dimensionering, drift och underhåll. Standarden omfattar två klasser av oljeavskiljare. 

• För testförfarande av klass I ligger utsläppsgränsen på 5 mg opolära kolväten per liter och för
• För klass II gäller 100 mg opolära kolväten per liter.

Standarden gäller för alla avskiljarsystem som används för att separera kolväten av mineraliskt ursprung från spillvatten. Standarden gäller inte för fett och oljor med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, inte heller för separering av emulsioner eller lösningar. Nyinstallationer ska uppfylla standardens krav på funktion och dimensionering. För att uppfylla kraven i SS-EN 858-1 ska oljeavskiljaren vara utrustad med automatisk avstängningsventil som stänger avskiljaren vid uppnådd lagringsvolym. 

Dimensionering av oljeavskiljaren

Det är verksamhetsutövarens skyldighet att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad utifrån verksamheten. Hur man kan beräkna dimensioneringen av oljeavskiljare finns bl.a. beskrivet i standarden SS-EN 858-2. Grunden för avskiljning av olja i en oljeavskiljare är att oljedropparna ska hinna stiga till ytan under den tid den oljehaltiga vätskan passerar genom avskiljningsvolymen. Stighastigheten för de minsta dropparna som förekommer ligger till grund för dimensioneringen. Ytbelastningen ska vara mindre än stighastigheten.

Oljeavskiljaren ska dimensioneras för det flöde som ska behandlas och att den sköts och underhålls så att avskiljarfunktionen fungerar. En oljeavskiljares funktion kan nedsättas avsevärt om flödet är väsentligt högre än den dimensionerats för att klara av (hydraulisk överbelastning) eftersom uppehållstiden då blir för kort för att oljan ska hinna separera.

Vid nyinstallation av oljeavskiljare eller utbyte av en gammal ska klass I avskiljare väljas och den ska vara typgodkänd och flödestestad enligt svensk standard SS-EN 858 eller motsvarande.

Oljeavskiljarens funktion

Oljeavskiljare avskiljer endast ämnen med en densitet lägre än 0,95 kg/dm som inte är emulgerade och inte är vattenlösliga. Principen för avskiljning bygger på att dessa vätskor, t.ex. olja, stiger upp till ytan p.g.a. tyngdkraften. Hur snabbt oljan stiger upp till ytan beror på hur vätskan är fördelad i vattnet, dvs. droppstorleken. Olja brukar betecknas som fri, dispergerad, emulgerad eller löst beroende på hur stora oljedropparna är.

Vid handtvätt av fordon eller avspolning av golv med oljespill utan högtryck uppkommer vanligen större oljedroppar (fri olja). 

Emulgerad olja kan uppkomma när oljehaltigt vatten utsätts för mekanisk påverkan, t.ex. pumpning, kraftig omrörning eller användning av högtryck kan ge upphov till mekaniskt emulgerad olja. Oljan finfördelas i mycket små droppar i vattnet, som då ser "mjölkigt" ut.

Ett exempel då stabila emulsioner kan uppstå är då avfettningsmedel används. Skäroljor som används vid mekanisk bearbetning bildar också stabila emulsioner och kan inte avskiljas i oljeavskiljare. 

Löst olja kan inte avskiljas gravimetriskt utan extraktion, absorption, ultrafiltrering eller liknand måste tillämpas.

En oljeavskiljare är utformad som en stor tank dit vattnet ska flöda. Ofta inrymmer oljeavskiljaren både en slam- och en oljeavskiljardel, se figur 1.

Vattnet kommer in i oljeavskiljaren genom ett rör. I slamdelen sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten där de hålls kvar av någon typ av skärm. Vattnet flödar över kanten på skärmen in i oljeavskiljardelen. Slamavskiljaren är avsedd för att avskilja huvuddelen av det fasta materialet som följer med vattnet, men slam avsätts normalt även i oljeavskiljardelen.

I oljeavskiljardelen stiger de lätta vätskorna uppåt och lägger sig ovanpå vattnet i ett oljelager. Oljan hålls kvar av en skärm eller annan anordning som vanligen går 15-20 cm under ytan. Vatten som lämnar oljeavskiljaren går ut under skärmen, och vidare ut genom ett rör eller en utloppsränna. För att upprätthålla avskiljarens funktion måste oljelagret tömmas innan det blivit fullt. I annat fall kan uppehållstiden i avskiljaren bli för kort och i värsta fall kommer oljeskiktet att nå ner under skärmens nedre kant och olja kan följa med det utgående vattnet.

Denna typ av oljeavskiljare kallas gravimetrisk. För att få förbättrad avskiljningsförmåga, t.ex. vid instabil emulgerad olja, kan man använda en s.k. coalescensavskiljare.

Med coalescens menas här att mycket små oljedroppar kommer i kontakt med varandra och smälter samman till större droppar som stiger snabbare till ytan. En coalescensavskiljare kan utgöras av lammeller, rörfilter (snedställda rör i moduler) eller porösa filtermattor som utgör ytor där sammanslagningen av de små oljedropparna äger rum.

Tömning av oljeavskiljare

Enligt standarden SS-EN 858-2 bör tömning av oljeavskiljaren ske när halva slamvolymen eller 80 % av lagringskapaciteten för olja är fylld. Det förekommer att tillverkare föreskriver tätare tömningsintervaller och det är då lämpligt att följa dessa. Oljeavskiljarens typ, storlek och belastning styr också tömningsfrekvensen. Vanligtvis bör tömning ske 1-2 gånger per år. Tömning kan ske på två sätt, antingen genom topptömning eller heltömning. För att oljeavskiljaren ska fungera måste den återfyllas med rent vatten efter tömning innan spillvattenflödet kopplas på igen.

Oljeavskiljare ska normalt vara utrustade med ett larm som varnar vid hög oljenivå.
Givaren ska placeras så att den larmar en tid innan avskiljaren är helt full, det vill säga
80% av lagringskapaciteten, En beställning av tömning ska ske i så god tid att larmet aldrig hinner lösa ut. Larmet är alltid en sista försiktighetsåtgärd.

Farligt avfall

Slam och olja från oljeavskiljare räknas som farligt avfall. Det innebär att tömning och transport endast får utföras av entreprenör som har giltigt tillstånd, utfärdat av länsstyrelsen. Den som lämnar ifrån sig avfall ska kontrollera att transportören och mottagaren har tillstånd (39 § avfallsförordningen). Vid varje transport av farligt avfall ska alltid ett transportdokument upprättas (41 § avfallsförordningen).

Drift, kontroll och underhåll

Enligt standarden SS-EN 858-2 ska underhåll och kontroll av avskiljaren utföras minst var sjätte månad av erfaren personal. Enligt standarden ska kontrollen journalföras och även omfatta anteckningar om reparationer, haverier m.m. 

Alla delar som behöver regelbundet underhåll skall alltid gå att komma åt. Underhållet ska utföras i enlighet med tillverkarens instruktioner och minst inkludera följande:

1. Slamavskiljare
   • Mätning av slamlagrets tjocklek
2. Avskiljare
   • Mätning av tjockleken för lätt mineralolja
   • Kontroll av funktionen för den automatiska avstängningen
   • Kontroll av de sammansatta enheterna med avseende på genomsläpplighet, om vattennivåerna framför och bakom den sammansatta enheten uppvisar påtagliga skillnader
   • Kontroll av funktionen för larm
3. Provtagningsbrunn
   • Rengöring

Lätt mineralolja och slam skall tas bort vid behov. Innan de tas drift skall slamavskiljaren och oljeavskiljaren fyllas på med färskvatten.

Besiktning vart 5:e år

Enligt standarden ska också oljeavskiljare, minst var femte år, besiktigas i samband med tömning och rengöring med avseende på sprickor och liknande i en mer omfattandebesiktning där följande ska kontrolleras:

• Systemets täthet,
• Hållfasthetsmässigt skick,
• Inre beläggningar, om sådana finns,
• Skick på inbyggda delar,
• Skick på elektriska enheter och installationer,
• Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t.ex. flottörer.

Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för tillsynsmyndigheten.

Provtagning & utsläppshalter

Inom ramen för egenkontrollen har verksamhetsutövaren ett ansvar att utföra provtagning av utgående vattenför att säkerställa funktionen av oljeavskiljaren.

Det kan vara lämpligt att genomföra provtagning vid nyinstallation och vid förändring av verksamheten t.ex. kemikaliebyte. Provtagning på utgående vatten görs lättast och med bäst kvalitet i utloppsrännan från oljeavskiljaren om det finns en sådan. Ibland finns en speciell provtagningsbrunn.

I första hand är det oljeutsläppet man vill kontrollera, och då är det lämpligt att oljeindex analyseras. Ofta kan det vara intressant att samtidigt se efter hur mycket metaller som kommer ut. 

Vid bedömning av vilka halter som är tillåtna att släppa ut i avloppsvattnet framgår det i i ABVA att Gällivare kommun tillämpar svenskt vattens råd och rekommendationer vid anslutning av industri och annan verksamhet. Detta gäller ämnen som kan påverka ledningsnätet, reningsprocesserna eller slamkvaliteten från den allmänna va-anläggningen.

Gällivare kommuns lokala utsläppskrav är 50 mg/l olja. Övriga parametrar framgår i tabell 1 nedan.

Tabell 1: Utsläppshalter från svenskt vatten P95 som tillämpas i Gällivare kommun

Lagstiftning

Miljöbalken och VA-lagen innehåller regler om hur oljeavskiljare ska installeras och skötas. Alla har en skyldighet att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Reglerna ställer bl.a. krav på kunskap, produktval, försiktighetsåtgärder, lämplig lokalisering och hushållning med energi och råvaror. Andra kapitel i miljöbalken som här kan vara av särskilt intresse är 15 kap. om avfall och
Producentansvar.

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster och allmänna bestämmelser för användande av Gällivare kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) styr förutsättningarna för varje anslutning. I ABVA står att huvudmannen inte är skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin- eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor och inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion.

Boverkets Byggregler 15 (BFS 2008: 6), avsnitt 6:641, ställer krav på installationer för spillvatten. Där sägs att ”där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, skall spillvattnet behandlas eller avskiljare installeras”, och där hänvisas till den svenska standarden SS-EN 858-2.

Upplysning

Verksamheter som kräver installation av oljeavskiljare ska anmäla det till miljö- och byggförvaltningen.

Länk till blankett för anmälan om installation av oljeavskiljare.